På bara några dagar har världens finansmarknader skakats om, och USA:s banksektor befinner sig i ett krisläge. Landet har drabbats av sin näst respektive tredje största bankkollaps någonsin. Endast kollapsen av Washington Mutuals under finanskrisen 2008 var större.
Sedan i fredags har amerikanska myndigheter tagit kontrollen över två banker: Silicon Valley Bank, SVB, och Signature Bank.
Silicon Valley Bank
Silicon Valley Bank (SVB), som vänder sig till många av världens mäktigaste teknikinvesterare, togs i fredags över av federala tillsynsmyndigheter och blev en av de största långivare som misslyckats sedan 2008 års globala finanskris. Hur hamnade de här?
Även om banken inte spelade i samma liga som till exempel Goldman Sachs eller J.P. Morgan Chase så lyckades SVB bli en stor aktör inom tekniksektorn som framgångsrikt konkurrerade med större banker. Bankens kunder var framförallt riskkapitalföretag (Venture capital firms) och nystartade företag och SVB rankades som den 16e största banken i USA vid slutet av 2022 med 209 miljarder dollar i tillgångar.
"De utvecklade verkligen en nisch som bankområdet var avundsjuka på", säger Jared Shaw, senioranalytiker på Wells Fargo. "De kan tillhandahålla alla de produkter och tjänster som alla dessa sofistikerade teknikföretag, såväl som dessa sofistikerade riskkapital- och private equity-fonder, skulle behöva."
Just bankens fokus på teknik- och riskkapitalföretag är en viktig del i denna saga.
Teknikboomen och obligationsinvesteringar
I takt med att teknikföretag rusade under pandemin blomstrade även SVB:s verksamhet. Bankvalven fylldes och SVB hade cirka 174 miljarder dollar i insättningar. SVB investerade en stor del av sin kassa i något som historiskt varit ett säkert kort: amerikanska statsobligationer. Men det finns betydande skillnader i hur SVB skötte sina investeringar jämfört med många europeiska banker, du kan läsa mer om detta här. En spoiler: i stället för att investera sin kassa i obligationer placerar europeiska banker betydligt mer kontanter hos centralbanker. I genomsnitt har europeiska banker 14% av sina tillgångar i kontanter hos centralbanker jämfört med 7% för SVB.
Som vi alla är väl medvetna om förändrades dock detta lågränteklimat som hägrat under flera år, såväl som centralbankernas stimulanser som sjösattes under pandemin, drastiskt när inflationen tog fart i början på fjolåret.
Den låga räntemiljön gynnade så kallade tillväxtföretag, men när inflationen steg tvingades centralbankerna höja räntan för att kyla av ekonomin. Kostnaden för att låna pengar steg därmed. Som en konsekvens av det kräver investerare högre avkastning på sina aktier för att konkurrera med ränteplaceringar. Bolag som säljer en dröm, alltså löften om vinster som kommer först i framtiden, blir helt plötsligt inte lika attraktiva. Teknikbolag med höga värderingar faller, och värdebolag med låga värderingar stiger.
Stigande räntor och skrämda kunder
I takt med att räntorna gått upp har det alltså blivit svårare för mindre bolag att resa kapital genom börsnoteringar eller nyemissioner, vilket ledde till att bankens kunder började ta ut pengar.
För att finansiera kundernas uttag sålde SVB obligationer på 21 miljarder dollar som främst bestod av amerikanska statspapper, till en kraftig förlust. SVB hade nämligen framför allt investerat i obligationer med längre löpande fast ränta. När räntorna sedan steg föll värdet på dessa obligationer och det skapade en obalans i värdet på deras insättningar och det fallande värdet på deras likvida tillgångar. SVB meddelade sedan på torsdagen förra veckan att banken, på grund av den sjunkande inlåningen, skulle göra en nyemission på 1,75 miljarder dollar för att stärka balansräkningen.
Men det tillkännagivandet skrämde bankens kunder, som blev oroliga för SVB:s lönsamhet, och kunderna fortsatte att ta ut ännu mer pengar från banken - ett skolboksexempel av en "bankrun" eller bankrusning på svenska.
Aktien föll handlöst på beskedet, och rasade hela 60% på torsdagen. Kurskollapsen i kombination med fortsatta uttag gjorde det omöjligt att gå vidare med nyemissionen. Enligt uppgifter sonderade SVB då andra alternativ, bland annat en försäljning, innan myndigheterna tog kontrollen över banken. Handeln i aktien stoppades på fredagsmorgonen och vid middagstid hade SVB tagits över av FDIC. FDIC ansvarar för USA:s motsvarighet till den svenska insättningsgarantin.
Signature Bank
SVB är inte ensamma i denna historia, utan får sällskap av den New York-baserade Signature Bank. Efter att FDIC tagit över SVB på fredagen meddelade regionala myndigheter i USA på söndagen att de tagit kontrollen över Signature Bank. Även den här gången placerades tillgångarna under federala bankövervakningsmyndigheten FDIC:s förmyndarskap.
I viss mån är Signature ett offer för paniken kring Silicon Valley Bank. Dess kollaps understryker de utmaningar som små och medelstora banker står inför, som ofta fokuserar på nischade affärsområden och har en smalare bas av kunder än jättar som JPMorgan Chase och Bank of America. Det gör dem särskilt sårbara för bankrusningar.
Signature Bank startade sin verksamhet redan 2001 och växte till att bli en av få banker som innehar pengar från investerare i kryptovaluta och nystartade företag. I slutet av 2022 hade Signature Bank omkring 110 miljarder dollar i tillgångar, vilket gör det till den tredje största bankkollapsen i USA:s historia.
Efter att Silicon Valley Bank kollapsade började Signature Banks företagskunder fråga om deras insättningar var säkra eftersom de hade mer än 250 000 dollar på sina konton, vilket är den maximala gräns som FDIC garanterar insättningar upp till, rapporterade The New York Times.
Snart upplevde Signature Bank en ökning av uttag när insättare började ta ut sina pengar från långivaren.
Banken har blivit hårt straffad av en tidigare satsning på kryptovalutor, som likt tekniksektorn i stort föll kraftigt under fjolåret. Signature Bank letade efter potentiella köpare av banken som kunde få ordning på finanserna, men lyckades inte få till någon affär, uppger källor till Wall Street Journal.
Vad betyder detta för andra banker?
Även om problemen tycks vara isolerade inom SVB och Signature Bank väckte bankrusningen i SVB en oro för banksektorn som helhet. På torsdagen föll aktiekurserna hos alla typer av långivare, inklusive storbankerna. J.P. Morgan, Wells Fargo och Bank of America med cirka 5 procent. Det fick även spridning i Europa såväl som i Sverige där kurserna föll kraftigt på fredagen, vilket även fortsatte i måndagens handel.
Investerare fruktade att andra långivare, särskilt mindre och regionala, skulle drabbas av en liknande ökning av uttag och inte skulle klara av att möte kundernas inlösen.
Bankanalytiker vid Morgan Stanley sa i en notis att "finansieringstrycket som Silicon Valley Bank står inför är mycket egenartat och bör inte ses som en överförbar till andra regionala banker".
"Vi vill vara väldigt tydliga här", skrev de. "Vi tror inte att det finns en likviditetskris som banksektorn står inför."
Wells Fargo analytiker Shaw sa också att andra banker drabbades av panikförsäljning.
"Det är egentligen bara en rädsla som har gripit marknaden och som förstärker sig själv vid det här laget", säger Shaw.
Svenska investerare i bankerna
I Sverige har pensionsjätten Alecta lyfts fram i samband med kollapsen i SIVB. Anledningen är att Alecta är tungt investerad i den amerikanska banksektorn, med stor exponering mot både SIVB såväl som Signature Bank.
Men Alecta är inte ensam om sitt ägande i SIVB, efter USA är det Sverige som står för det största ägandet i banken med 5,3% av aktierna. Bland dessa ägare hittar vi, utöver Alecta, även Swedbank Robur, SEB och AP-fonderna.
Men Alectas ägande är störst, med 4,5%, vilket gör pensionsbolaget till SIVB fjärde största ägare. I First Republic Bank hittar man återigen Alecta bland de största ägarna, denna gång på en femteplats.
Om vi kollar på fonder som har ett ägande i SVB är det mindre oroande. Totalt har 34 ett ägande i någon form, men exponeringen är generellt sett låg och totalt rör det sig o ca 1,2 miljarder kronor. Hela listan över svenska fonder med ett ägande i SVB hittar du här.