Hur har råvarorna presterat efter ett år av krig i Ukraina? Den militära konflikten är bara en av de faktorer som har påverkat och kommer att fortsätta påverka råvarupriset. Räntehöjningar, risken för en recession, dollarns styrka eller svaghet eller Kinas återöppning är faktorer som otvivelaktigt påverkar priserna på praktiskt taget alla råvaror.
Vi kommer att undersöka prisrörelserna för de viktigaste råvarorna sedan konfliktens början i slutet av februari 2022.
Som diagrammet nedan visar har råvaror fallit (diagramavkastningen mäts i amerikanska dollar) under de senaste 12 månaderna, vilket är mer uttalat för energiråvaror och industrimetaller.
Ädelmetaller
Den största drivkraften bakom ädelmetaller, och guldpriser i synnerhet, har varit centralbankernas stramare penningpolitik, och i synnerhet Federal Reserve, som höjt statsräntorna. Men de senaste månaderna har dämpningen av inflationstakten förstärkt marknadskonsensus om att takten i Federal Reserves räntehöjningar kan sakta ner, vilket ökar investerarnas förtroende för guld, som har varit på uppgång sedan november.
Denna bakgrund har också påverkat silver, men eftersom denna metall också används i industrin har den påverkats av nedstängningarna i Kina och rädslan för en global lågkonjunktur. Men det definitiva upphävandet av restriktionerna i Kina och möjligheten till en mjuklandning för den amerikanska ekonomin kan ytterligare öka återhämtningen av silver.
Industriella metaller
Åtstramningen av penningpolitiken i USA och Europa har inte varit positivt för industriråvaror. (Stigande räntor pressar upp dollarn, vilket gör råvaror dyrare.) Men sedan november har marknadssentimentet börjat förändras. Nu förväntar sig investerare en nedgång i inflationstakten och en dämpning av räntehöjningarna, åtminstone i USA. Denna förändring har också stöttat priserna på industriella metaller. Dessa är också korrelerade med tillverkningsaktivitet i Kina, som är världens största konsument av koppar. Återöppningen av landet kan innebära medvind för dessa råvaror.
Energipriser
USA:s naturgaspriser ligger nu långt under de nivåer som registrerades strax före kriget i Ukraina. Men varför? Svaret ligger till stor del i vädret. Både USA och Europa har haft ovanligt varma vintrar. Även om kraftiga temperaturfall har inträffat i vissa regioner har de varit kortlivade. Naturgas används främst för uppvärmning och även för energiproduktion (el). (Min kollega Valerio Baselli har tittat i detalj på dynamiken i det europeiska energikomplexet.)
Å andra sidan har Europa gjort en medveten ansträngning för att fylla sin naturgaslagringskapacitet inför vintern och minska efterfrågan på energi, med ett mål som EU kommit överens om att minska efterfrågan på gas med 15% mellan augusti 2022 och mars 2023. Som ett resultat behöver Europa inte så mycket amerikansk naturgasimport för att ersätta ryska försörjningar, något som många befarade 2022.
Det finns en annan faktor som påverkar de amerikanska naturgaspriserna: den största terminalen för flytande naturgas (LNG) i USA (Freeport), ansvarig för cirka 20% av landets naturgasexport, har varit ur drift sedan juni 2022 på grund av en brand och dess återöppning har försenats gång på gång.
Jordbruksråvaror
Ryssland och Ukraina är viktiga exportörer av jordbruksråvaror. År 2021 var Ryska federationen eller Ukraina bland världens tre främsta exportörer av vete, korn, majs, raps- och rapsolja, solrosfrön och solrosolja. Båda länderna är de viktigaste leverantörerna av livsmedel och gödningsmedel till världsmarknaderna. Dessa höga koncentrationer kan öka dessa marknaders sårbarhet för chocker och volatilitet.
Kriget i Ukraina har förvärrat befintliga spänningar på marknaden för jordbruksråvaror. Sedan slutet av 2021 har priserna på råvaror som spannmål och vegetabiliska oljor nått rekordnivåer. Nu har invasionen av de ryska styrkorna i Ukraina fått priserna att stiga ännu högre. Detta har särskilt drabbat importberoende länder i Mellanöstern och Nordafrika och Afrika söder om Sahara, som är starkt beroende av ryskt och ukrainskt vete.
Störningen av exporten från Svartahavsregionen och höga priser destabiliserar livsmedelssäkerheten ytterligare i Mellanöstern och Nordafrika, som är starkt beroende av ryskt och ukrainskt vete. Världsefterfrågan på vete förväntas dock täckas under innevarande säsong, eftersom länder som Australien, Brasilien och USA kommer att öka sin export för att täcka gapet efter Ryssland och Ukraina.
Risken är att om kriget håller råoljepriserna höga och fortsätter att begränsa exporten från båda länderna efter säsongen 2022/23, skulle ett betydande utbudsgap kvarstå på världens spannmålsmarknader, även när andra exporterande länder ökar sin produktion som svar på högre produktion priser.
Priserna har lättat tack vare spannmålsöverenskommelsen mellan Ryssland och Ukraina i augusti.
