2022 var ett år av historisks turbulens – men mitt i krig och energibrist genererade sol- och vindkraft för första gången i historien mer el än gas inom Europeiska unionen.
Enligt uppgifter från den Londonbaserade tankesmedjan Ember för förnybar energi genererades förra året 22 procent av EU:s el från solpaneler och vindkraftverk, jämfört med 20 procent från användningen av naturgas. "Europa har undvikit det värsta av energikrisen", säger Dave Jones, datachef på Ember. "2022-chockerna orsakade bara en liten ökning (1,5%) av kolkraften och samtidigt en enorm ökning av stödet till förnybar energi. Alla farhågor för en kolåterhämtning är nu döda."
Den historiska förändringen var en påtvingad följd av invasionen av Ukraina, de efterföljande europeiska sanktionerna mot Moskva, det nästan fullständiga stopp av rysk gasimport och den resulterande ökningen av priser och volatilitet.
Efter att ha nått rekordnivån i augusti förra året, 340 euro per megawattimme, ligger naturgaskontrakt som handlas på den holländska TTF-plattformen för närvarande runt 51 euro per MWh, sin lägsta nivå sedan september 2021. Med bara en månad kvar av vintern är de europeiska lagringsutrymmena 65% fulla, långt över tioårsgenomsnittet på 53% för den här tiden på året. Men mitt i de goda nyheterna är volatiliteten och osäkerheten på energimarknaderna långt ifrån över, särskilt inför återhämtande kinesisk efterfrågan efter långa perioder av pandemi-nedstängning.
"Grossistpriserna för gas har skjutit i höjden sedan energikrisen började 2021, och de kommer att förbli långt över sitt historiska genomsnitt", säger Tancrede Fulop, senior aktieanalytiker för energibolag på Morningstar. "Vi tror att de kommer att normaliseras runt mitten av detta decennium i spåren av en strukturell minskning av gasförbrukningen i Europa och en ombalansering av den globala gasmarknaden när nya anläggningar för kondensering av gas kommer i drift."
Elektrifierar både utbud och efterfrågan
Kriget i Ukraina har riktat fokus för den europeiska politiken på att diversifiera energiförsörjningen och på att hantera efterfrågan genom högre effektivitet – elektrifiering och förnybar energi är nyckeln till båda. I maj förra året lanserade Bryssel REPowerEU-planen, ett program på 300 miljarder euro som syftar till att stoppa beroendet av ryska fossila bränslen och öka investeringarna i förnybar energi, med målet att bygga förnybar energi upp till 45% av energimixen till 2030.
"Särskilt solenergi förväntas öka till 600 GW år 2030 och över 320 GW år 2025, mer än dubbelt så mycket som dagens nivåer", enligt Morningstars Fulop. "De största europeiska diversifierade företagen väntade inte på att energikrisen skulle kickstarta investeringar mot förnybar energi. De började göra det under det senaste decenniet när energipriserna var pressade och investeringar i förnybar energi gynnades av höga subventioner. Vi räknar med att europeiska energibolag som vi täcker kommer att ägna mer än 40% av sina investeringar till förnybar energi under de kommande åren. En stor del av resterande investeringarna kommer att gå till nätverk som behöver uppgraderas och byggas ut för att rymma växande förnybar energi.”
Att öka produktionen av förnybar energi är en sida av övergången, men elektrifieringen av energianvändningen kommer att vara nyckeln för att den ska lyckas, varnar Roman Boner, portföljförvaltare för RobecoSAM Smart Energy Equities strategi. "En sådan förändring kommer inte bara att drivas av transportmarknader, utan också av byggnader, genom energieffektivitet och av industriella marknader, genom elektrifiering av produktionsprocesser."
Förra veckan godkände EU-parlamentet ett kontroversiellt förbud mot nyförsäljning av koldioxidutsläppande bensin- och dieselbilar till 2035. EU-planen stöder också elektrifieringen av byggnader och företag och utökar investeringar i infrastruktur som förbinder blockets ekonomier.
"På kort sikt kommer många företag att ställas inför avsevärda kostnader, särskilt i sektorer som är svåra att elektrifiera", enligt Boner. "Men produktionskostnaderna för förnybar energi sjunker i förhållande till kostnaderna för konventionella energiformer, och när de konventionella energikostnaderna stiger kommer konsumenter och energiintensiva sektorer så småningom att påskynda sin energiomställning."
"Början på en enorm investeringscykel"
Bortom Europa har världens största ekonomier redan satt upp ambitiösa mål för att öka andelen förnybar energi i sin nationella energimix. I USA öronmärker den senaste Inflation Reduction Act (IRA) nästan 400 miljarder dollar för utveckling av inhemsk produktion och lagring av förnybar energi och konsumenternas användning av ren energi.
"Trots de nuvarande utmaningarna verkar elektrifieringen vara i början av en enorm investeringscykel som kommer att sträcka sig över alla sektorer", kommenterar Roman Boner vidare. "Vi tror att vi är nära en vändpunkt där regeringar kommer att sluta uppmuntra fossila bränslen och uppmuntra antagandet av teknologier som underlättar en fullständig elektrifiering av ekonomier. När bränslemixen diversifieras och kunderna ges mer flexibilitet kommer konkurrensen mellan energikällorna bara att öka.”
Men först en fossilbränslebonanza
2022 års energiprisuppgång sporrade regeringarnas ansträngningar att gå bort från fossila bränslen, medan energibolagens äldre verksamhet presterade fantastiskt bra.
ExxonMobil (XOM) gjorde med 59,1 miljarder dollar den högsta vinsten någonsin för något västerländskt oljebolag. Shell (SHELL) tillkännagav den högsta vinsten i företagets 115-åriga historia på 39,9 miljarder dollar. Chevron (CVX) samlade in 36,5 miljarder dollar, TotalEnergies (TTE) 36,2 miljarder dollar och BP (BP.) 27,7 miljarder dollar, också nya rekord.
År 2022 mer än fördubblade de "fem systrarna" sin vinst från föregående år. I september förra året antog EU en nödlagstiftning som innehåller en "tillfällig skatt" på 33% på vinster från fossila bränslen. Oljejätten ExxonMobil lämnade in en stämningsansökan som svar och hävdade att detta initiativ faller utanför EU:s juridiska auktoritet och skulle avskräcka investeringar. I sin resultatrapport för 2022 sa Exxon att de kunde ha tjänat 1,3 miljarder dollar extra och skyllde delvis på EU-skatten för förlusten.
Att accelerera gröna investeringar verkar inte ha högsta prioritet efter det senaste vinstfallet. Chevron ger investerare tillbaka hela 75 miljarder dollar genom återköp av aktier samtidigt som de endast spenderar 2 miljarder dollar 2023 på projekt för att minska sitt koldioxidavtryck.
