Bekräftelsen av den stabila trenden speglar DBRS Morningstars uppfattning att riskerna för Sveriges rating är begränsade.
"Sveriges starka offentliga finanser och solida makroekonomiska fundamenta bidrar till att mildra riskerna från hög inflation, stigande räntor och en dystrare omvärldsbakgrund. Den prognostiserade ekonomiska recessionen förväntas bli måttlig och kortvarig och bör inte förändra Sveriges gynnsamma offentliga finanser", resonerar DRBS, Morningstars kreditratingbyrå.
Den direkta effekten av den ryska invasionen av Ukraina menar DBRS ha varit begränsad, även om förhöjda internationella energipriser har satt högre press på inflationen i Sverige. Riskerna för finansiell stabilitet är fortfarande begränsade men det kommer att vara viktigt att följa stigande räntekostnader i samband med hushållens höga skuldsättning och bankernas stora exponering mot kommersiella fastigheter.
Låg skuldkvot jämfört med Europa
Landets offentliga skuldkvot, som uppskattas till 31,6% av BNP 2022, är fortfarande en av de lägsta i Europeiska unionen (EU-27) och kommer att fortsätta att dra nytta av en försiktig finanspolitik och en trovärdig finanspolitisk ram.
Även om tillväxten på kort sikt är föremål för betydande osäkerhet, förväntar DBRS Morningstar att Sveriges höga investeringstakt, sysselsättningsgrad och kvalificerade arbetskraft kommer att fortsätta att underbygga dess solida ekonomiska resultat under de kommande åren.
"Å andra sidan, som en liten och öppen ekonomi, med starka kommersiella och finansiella förbindelser med resten av världen, är landet fortfarande exponerat för potentiella förändringar i extern efterfrågan och/eller globala finansiella förhållanden. Dessutom är hanteringen av de risker som härrör från kombinationen av hushållens höga belåningsgrad, bankernas stora exponering mot fastighetsmarknaden och höjda bostadspriser en fortsatt utmaning för Sverige", konstaterar DBRS.
Ratinghuset lyfter även fram att hushållens höga skuldsättning kan förstärka chocker, potentiellt utlösa en nedbringande process och tynga den inhemska efterfrågan, med följdeffekter på den bredare ekonomin. Rika hushåll och överkomliga skulder minskar dessa risker, menar de dock.
Tillfällig ekonomisk avmattning kommer inte förändra styrkepositionen
Enligt DBRS underbyggs Sveriges kreditfundament av vårt höga BNP per capita, sunda ekonomiska resultat och begränsade produktionsvolatilitet trots vår ringa storlek.
BNP-tillväxten var i genomsnitt 2,3% per år under 2000-2019, och produktionen nådde den pre-pandemiska nivån under första kvartalet 2021. EU-kommissionen uppskattar Sveriges BNP per capita till cirka 150% av genomsnittet i EU-27 2022, vilket återspeglar en konkurrenskraftig och avancerad ekonomi med en produktiv arbetskraft och en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU-27.
"Ekonomin återhämtade sig snabbt från chocken från pandemin och expanderade med 5,1% 2021 och uppskattningsvis 2,8% 2022. Ekonomin förväntas dock gå in i en lågkonjunktur i år innan den gradvis återhämtar sig 2024. Högre inflation och räntor kommer att dämpa konsumtionen och tynger investeringar, särskilt på bostäder, tillsammans med lägre extern efterfrågan från handelspartners."
De senaste prognoserna från regeringen pekar på en BNP-nedgång på 0,7% i år innan en återhämtning på 1,0% nästa år. Denna återhämtning bör stödjas av sjunkande inflation och en motståndskraftig arbetsmarknad. Begränsade handels- och finansiella förbindelser med Ryssland och lägre gasintensitet skyddar Sverige från de allvarliga effekterna av den ryska invasionen av Ukraina, även om landet inte kommer att vara immunt från den eventuella återuppgången av höga energipriser. Detta skulle potentiellt kunna förvärra de inflationära och ekonomiska utmaningarna, följt av effekterna av stigande räntor på fastighetsmarknaden.
Fastighetsmarknaden en orosfaktor
De största riskerna för finansiell och makroekonomisk stabilitet är enligt DBRS fortfarande kopplade till hushållens höga skuldsättning och bankernas exponering mot bostads- och kommersiella fastighetsmarknader.
"Kombinationen av högre räntor, hög inflation och en avmattning i aktiviteten kommer att sätta press på fastighetsmarknaden. Med tanke på dess förhöjda skuldsättningsgrad på 207% under andra kvartalet 2022 och dominansen av bolån med rörlig ränta, är hushållen särskilt exponerade för räntehöjningar."
Samtidigt poängterar DBRS att hushållen har goda marginaler för att fortsätta betala sina skulder under stressade förhållanden, men de mest utsatta hushållen kan behöva eller i försiktighet besluta sig för att dra ner på konsumtionen för att göra det, vilket riskerar andra omgångseffekter på den totala ekonomin.
De högre bostadsräntorna och en svagare utveckling av den reala disponibla inkomsten kyler redan ned bostadsmarknaden i Sverige. "Efter att ha ökat med 24,1% mellan mars 2020 och mars 2022, har bostadspriserna (HOX Sweden prisindex) sjunkit med 15% i november 2022 jämfört med toppen i mars 2022."
Utöver den privata bostadsmarknaden anser DBRS att den komersiella bostadsmarknaden även fortsatt är en källa till risk, särskilt då fastighetssektorn står för cirka 50% av bankernas icke-finansiella företagsutlåning och 50% av den utestående volymen företagsobligationer i svenska kronor.
"Företag inom sektorn är i allmänhet högt belånade och därför sårbara för ränte- och inkomstchocker. Även om fastighetsbolagen har klarat pandemieffekterna relativt väl hittills, varnar Riksbanken för att fastighetsbolagen har ökat sina skulder i förhållande till sina resultat under pandemin och att vissa segment kan fortsätta att underprestera på grund av strukturella förändringar. Dessutom står en stor del av fastighetsutvecklarna inför hög refinansieringsrisk i samband med stigande räntor. Utvecklare ersätter marknadsupplåning med banklån, vilket leder till en ytterligare koncentration i bankernas balansräkningar", skriver DBRS Morningstar som påpekar att de kommer fortsätta att övervaka riskerna på denna front.
