.jpg)
Europeiska centralbanken behöll sin hökaktiga hållning trots en nedgång i kärninflationen när de höjde styrreferensräntan med 50 punkter (0,50%).
"ECB-rådet kommer att hålla kursen när det gäller att höja räntorna avsevärt i en jämn takt och hålla dem på nivåer som är tillräckligt restriktiva för att säkerställa en snabb återgång av inflationen till dess 2% medelfristiga mål", heter det i ett pressmeddelande.
"Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att höjas till 3,00%, 3,25% respektive 2,50%, med verkan från den 8 februari 2023", skriver ECB.
De meddelade också att deras tillgångsköp kommer att minska med 15 miljarder euro per månad i genomsnitt från början av mars till slutet av juni 2023.
"Ännu en räntehöjning på 50 bp har telegraferats väl och prissatts fullt ut av marknaderna", skrev Danskes ekonomer och räntespecialister i ett meddelande före beslutet.
Höjningen kommer samtidigt som andra stora centralbanker fortsätter att strama åt sin penningpolitik. Både Federal Reserve i USA och Bank of England har höjt sina styrräntor med 25 respektive 50 punkter. Sedan ECB:s senaste räntehöjning i december har de ekonomiska utsikterna förbättrats. Den senaste ledande PMI-indikatorn, som släpptes den 24 januari, visade nyligen att recessionsriskerna har avtagit något.
"Början av 2023 såg att affärsaktiviteten i euroområdet ökade marginellt", säger S&P Global i ett pressmeddelande.
"Med hårda data för fjärde kvartalet som kommer in bättre än väntat och lägre energipriser, kommer ECB-rådet med stor sannolikhet att se en mer positiv tillväxtutsikt på kort sikt jämfört med sina decemberprognoser", skrev ekonomer på Morgan Stanley i en notis före beslutet.
Inflationstakten sjönk från 10,1% i november till 9,2% i december, fortfarande mycket högre än den nivå på 2% som ECB siktar på.
Denna höga inflationssiffra drevs främst av högre livsmedels- och energipriser, på +16% respektive +16,3%. Om beslutet i december gjorde marknaderna något skrämda, var dagens beslut väl inprisat. Ändå framträder olika åsikter inom institutionen om den framtida vägen för penningpolitiken för euroområdet.
"Medan Lagarde, Schnabel och Knot har signalerat ytterligare åtstramning genom betydande räntehöjningar, har chefsekonomen Philip Lane föreslagit en mer försiktig inställning till takten i åtstramningen bortom kort sikt", noterade Danskes ekonom i sin rapport.
