Europa fick en flygande start med att hantera sin energikris: dess efterfrågan på gas hade minskat med 24% i november jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Sedan kom den arktiska explosionen, och efter bara några veckor av kallt väder sjönk ballastlagringen i EU från 96% till 88%. Det är ännu inte alarmerande, men visar att regionens situation är föremål för oförutsägbara faktorer.
Här är vad du kan förvänta dig under det kommande året, då regionen kommer från en vinter för att snabbt förbereda sig för en annan - som kan bli ännu tuffare.
Gas-i-lager har hållit i sig tack vare frenetiska köp och en minskad efterfråga som uppnåtts utan drastiska ingrepp i konsumenternas beteende. "Det fanns ingen riktig ransonering, det vi upplevde var en minskad efterfråga främst på grund av alltför höga kostnader och en lågkonjunkturvarning", förklarar Davide Tabarelli, VD och medgrundare av NE Nomisma Energia, en privat tankesmedja för energi.
"I grund och botten var det en besparing. Ransonering är precis vad som kan hända oss under de kommande veckorna, kanske vissa dagar, om vi inte har tillräckligt med gas under dagen”, säger han.
Nästan fulla lagringstankar garanterar inte varma hushåll under de kommande månaderna. Lagringen är till för topptillförsel, inte för dagligt bruk, och Europas maximala lagringskapacitet täcker mindre än hälften av vinterförbrukningen. Förmågan att effektivt använda dessa reserver kräver ett minimum tryck i rörledningarna.
Samtidigt har gaspriserna återhämtat sig från €93 till €136 per megawattimme under den senaste månaden, visar TTF-data. "Mest sannolikt har priserna pressats av det kalla vädret, som är tänkt att stanna ett tag, men inte uteslutande", säger energi- och geopolitisk expert Dr. Thomas Wilfred O'Donnell för Morningstar. "Om vi kontrollerar uppgifterna ser vi att vind och sol överlag har varit riktigt nere på baslinjen, vilket betyder att det som har bränts för att producera el huvudsakligen var naturgas och kol."
Varför 2023 blir annorlunda
Europas framgångar med att minska sitt beroende av rysk gastillförsel 2022 och att fylla gaslager inför denna vinter har varit imponerande, men att upprepa denna bedrift nästa år kommer att bli svårare: "De nuvarande lagren är praktiskt taget rysk gas, vilket vi inte kommer att ha nästa år”, varnar Tabarelli. "I den här situationen kommer det att vara mycket svårt att komma fram med fulla lager i oktober 2023, och detta är ett allvarligt problem."
"Det finns två grundläggande aspekter", säger O'Donnell, "den första är Europas kapacitet att importera – på denna front kommer skapandet av nya LNG-terminaler att gå online så snabbt som möjligt vara avgörande. För tillfället kommer de befintliga projekten absolut inte räcka, med tanke på storleken på Nord Stream 1. Europas förmåga att importera kommer inte att förändras nämnvärt i vinter eller nästa.”
"Det andra är vad som finns tillgängligt ute på världsmarknaden, varifrån gasen kommer. Ur denna synvinkel finns det få projekt på plats på internationell nivå, så det måste vara högre priser i Europa för att locka strömmar bort från Asien.”
När vintern tar slut i Europa kan behovet av att fylla på gasreserver resultera i en ökning av säsongsbetonad efterfrågan på naturgas som driver upp priserna före sommaren, särskilt om Kina öppnar upp sin ekonomi igen under första halvåret 2023 och gasproduktionen inte ökar nämnvärt någon annanstans. Lågkonjunkturer på båda sidor av Atlanten kan bli en förmildrande faktor för att minska energiefterfrågan, men inte tillräckligt för att få tillbaka priserna till nivåerna före kriget."
Denna mix skapar hög prisvolatilitet och osäkerhet på gasmarknaden 2023.
O'Donnell skräder inte orden om vad som väntar: "Med all sannolikhet kommer nästa år att bli värre än i år."
"För tillfället måste vi dock tänka på att ta oss igenom nästa januari och februari, och med det kalla vädret blir det allt annat än en 'promenad i parken'", avslutar Tabarelli.
Inga förbättringar förrän 2026
"Ärligt talat, jag ser ingen verklig förändring i dynamiken på marknaden förrän 2026-2027, där minst 3 stora projekt kommer att gå online i USA och Qatars North Field-expansionsprojekt kommer att arbeta med full kapacitet, då all rysk gas skulle verkligen kunna ersättas”, förklarar O'Donnell. Han ser Europa uppleva "ett verkligt energikrig".
Kreml är engagerat på två fronter och för två krig: ett på marken i Ukraina och ett annat på energinivån i Västeuropa. "Det här är fältet där Putin verkligen kan skada Europa och det vet han såklart", säger O'Donnell. "Å andra sidan, på den europeiska sidan funderar ingen på allvar på att revidera sanktionerna, så jag ser inga möjliga steg bakåt för närvarande."
"På kort sikt har Ryssland en enorm hävstångseffekt. Långsiktigt finns det gott om gas i världen, i USA, Qatar, Australien, såväl som i Latinamerika och Afrika. Vi har tekniken, det går att göra, vad väst har för att mentalt bestämma att det är det här vi vill och åtar oss långsiktigt, även om vi samtidigt utvecklar förnybart.''
Om Europa gör sina läxor, kan Ryssland "i det långa loppet vara irrelevant."
