Benjamin Graham brukade säga att på kort sikt är marknader en röstmaskin, men på lång sikt är de en vågmaskin.
Vi har kikat närmare på utvecklingen av europeiska marknader och sektorer under de senaste 3 åren, strax innan covid-19-pandemin vände upp och ned på världen, konsumenter och företag, och kollade om det finns tydliga vinnare och förlorare bland sektorer eller stilar.
Om vi tittar på de olika sektorernas resultat under perioden sedan slutet av 2019 har basresurser, energi (olja & gas) och kemikalier hittills den bästa utvecklingen, följt av teknik och hälsovård. Industrisektorer och konsumentvaror har också klarat sig relativt väl.
Fastigheter, detaljhandel, resor och fritid och telekommunikation har tvärtom inte tagit igen sina förluster sedan slutet av 2019 (tabell 1). Banker och mat och dryck lyckades precis komma över på plussidan.
Pandemin framkallade en kraftig men kort lågkonjunktur, som följdes av en solid återhämtning globalt. Men det ledde också till svårigheter i globala leveranskedjor och till bestående inflationstryck. Motsvarande uppgång i råvaru- och energipriser drevs senare av kriget i Ukraina.
Efter att till slut ha erkänt den inte så tillfälliga inflationsökningen, tvingades centralbankerna att strama åt sin penningpolitik i en snabbare takt än de förmodligen skulle ha föredragit.
Utifrån detta minskade aktievärderingsmultiplarna och spridningen mellan sektorer och stilar tilltog.
Europeiska storbolag underpresterade under lockdown-perioden likväl som när vaccinerna började släppas, perioder då små bolag lyckades överträffa.
Denna trend vände i år, där stora bolag överträffade den bredare marknaden, medan små bolag underpresterade.
Stilmässigt framkallade pandemin ett sektorskifte för värde- och tillväxtaktier, där nedstängnings- och återhämtningsfasen främst gynnade tillväxtföretag.
Den senare perioden har sett en värdecomeback, med hjälp av bättre utveckling i energi- och basresurssektorerna, och i mindre utsträckning av försäkringar och banker.
Naturligtvis är 3 år inte en tillräckligt lång tidsperiod för att avgöra om vissa sektorer kommer att vara klara vinnare över en längre tidsperiod.
Kriget i Ukraina gör saker och ting ännu mer komplicerade. Situationen i Kina, där covid-krisen når en ny kulmen, hjälper inte heller.
Det finns betydligt fler osäkerheter som gör det svårt att veta om världsekonomin verkligen kommer att hamna i en (även mild) lågkonjunktur. Att titta på den senaste tidens utveckling på aktiemarknaderna skapar bara mer förvirring.
I de flesta utvecklade länder är arbetslösheten för närvarande ganska låg, men den kan stiga om ekonomin faller.
De ekonomiska villkoren är snävare än för ett år sedan.
Kapitalet blir knappt och kommer troligen att prioriteras till branscher som bedöms bäst kunna växa på ett hållbart sätt samtidigt som de genererar hög avkastning på kapital.
Vi befinner oss faktiskt i den "konstigaste konjunkturcykeln som går att minnas", för att citera en berömd tidning, och det är långt ifrån över ännu.
