Nu står det klart vad ISK-skatten för 2023 kommer att landa på, och den blir rekordhög på 0,882%.
Sedan ISK infördes 2012 har skatten som högst varit 0,627%. Denna skattenivå gällde för 2014 och berodde på att statslåneräntan landade på 2,09% 30 november 2013. Men nu kommer 2023 ta över stafettpinnen för rekordet. I och med att dagens statslåneränta kom in på 1,94% innebär det att ISK-skatten för 2023 kommer landa på 0,88%.
Räntan 2013 och räntan vi har nu är inte särskilt långt ifrån varandra, men ISK skatten påverkas betydligt mer nu än då. Detta beror på att räntefaktorn på 1 procentenhet som nu adderas utöver statslåneräntan tillkom under senare år. Först sattes nivån 0,75 procentenheter, men den nivån höjdes senare till 1 procentenhet. Även golvet på 1,25% infördes för att säkerställa att skatten aldrig kunde bli lägre än 0,375%.
I och med att schablonskatten på ISK tas ut oavsett hur ditt sparande utvecklas är det viktigt att placera rätt pengar på kontot, och framför allt att placera pengarna och inte se på ISK som ett ställe att förvara likvida medel. Det innebär även att alla investeringar inte passar att ha på ett ISK. Exempel på dessa kan vara korta räntefonder som förväntas ge låg avkastning. Om du vill fördjupa dig mer i vid vilka räntenivåer som ett ISK inte längre lönar sig ska du kolla in denna genomgång.
Hur beräknas ISK-skatten?
Beräkningen av skatten på ISK görs i två steg.
Steg 1: Schablonintäkten beräknas. Den räknas fram genom att kapitalunderlaget (genomsnittligt innehav på kontot under året) multipliceras med statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet, procentsatsen kan dock aldrig bli lägre än 1,25%.
Steg 2: Nu kan skatten beräknas. Den får vi genom att multiplicera schablonintäkten med 30%.
Den 30 november 2021 var statslåneräntan 0,23%. Denna ränta plus en procentenhet kom således in lägre än den lägsta nivå på 1,25% som finns. Alltså baserades beräkningen för ISK räntan 2022 på 1,25% och skatten landade på: 1,25% * 30% = 0,375%.
135% högre skatt 2023
Den 30 november i år infaller på en onsdag, vilket betyder att statslåneräntan för denna dag kommer vara densamma som den som sattes torsdagen veckan innan. Den 24 november landade statslåneräntan på 1,94%.
I och med att statslåneräntan kommer in högre än "golvet" på 1,25% kan vi räkna med denna nivå direkt. Alltså kommer procentsatsen som vi räknar med bli: 1,94 + 1 = 2,94%
Schablonintäkten blir därmed kapitalunderlaget * 2,94%. Sedan beskattas detta med 30%. Om vi använder samma exempel som tidigare med 10 000 kronor i kapitalunderlag: (10 000 * 2,94)*30% = 88,2 kronor.
Skatten för ISK kontot har gått från 0,375% 2022, till att med nuvarande räntenivå stiga till 0,882% - över 2,3 gånger så hög. Skattenivån är även den högsta sedan kontot kom till livet 2012.
Spelreglerna för ISK bör vara lika långsiktiga som sparhorisonten
Att skatten höjs med nästan 140% är något som vi sparare får acceptera, och för tillfället är ett ISK fortfarande lönsamt om du har en utveckling på ditt sparande som överstiger 3%. Visst är det ogynnsamt att skattenivån på ett sparkonto kan förändra sig så drastiskt från år till år, men samtidigt har 2022 bjudit på många överraskningar.
Men det största problemet är i min mening istället de ständiga turerna kring räkneunderlaget för skatten på sparkontot. Under det senaste året har det pågått flitiga diskussioner om skattenivån på ISK, och från vissa håll har det diskuterats förslag om skattehöjningar, medan det från andra håll har pratats om skattefria nivåer. Oavsett om det är skattehöjningar eller sänkningar som införs skapar detta en oro för spararna, och en oförutsägbarhet kring vad nästa års skattenivå kan komma att landa på.
Spararen bär hela risken i ett ISK, i och med att kapitalet beskattas oavsett om sparandet har gått upp eller ned. Så länge börsen stiger och räntorna har varit låga har detta inte varit ett problem, men nu när börsen har fallit samtidigt som räntor höjts i rasande takt blir det tydligt att "den låga skatten" på ISK inte längre är lika förmånlig.
Är det inte rimligare att utforma ett sparkonto som håller i ur och skur, och inte konstant är föremål för kortisktiga politiska förändringar? Samtidigt som vi förespråkar att sparande och investeringar ska vara långsiktiga funkar det inte att vi har politiker som försöker ändra spelreglerna.
.jpg)
