Hushållen i Sverige fortsatte att spara och det finansiella sparandet var det högsta som uppmätts för ett tredje kvartal. Trots detta sjönk den finansiella nettoförmögenheten, främst på grund av fallande börser och en fortsatt prisnedgång på bostadsrätter. Det framgår i SCBs senaste Sparbarometer.
Vi på Morningstar försöker med jämna mellanrum påminna om vikten att hålla fast i sin sparstrategi, undvika att falla för kortsiktiga trender och fortsätta med sitt månadssparande oavsett marknadsläge. Därmed är det glädjande att se att hushållen fortsätter att nettospara trots det tuffa ekonomiska klimat som vi befinner oss i för tillfället.
Under det tredje kvartalet nysparade hushållen 106 miljarder kronor. Samtidigt ökade skulderna med 30 miljarder kronor, vilket gav ett finansiellt sparande på 76 miljarder kronor. Det var ett rekordhögt finansiellt sparande för ett tredje kvartal. Sparandet har varit högt under alla tre kvartal 2022 och hitintills under året har hushållens finansiella sparande uppgått till 357 miljarder. En del av förklaringen till det höga nettosparandet ligger därmed i att hushållen tar mindre lån än tidigare.
Dock har spararna valt att öka sin risk under kvartalet, genom att öka exponeringen mot enskilda aktier och nettosälja fonder.
"Hushållen har nettosålt fonder under hela 2022 och under tredje kvartalet var det andra fonder, där hedgefonder och fond-i-fond ingår, som hushållen sålde av mest till ett värde av 12 miljarder kronor", framkommer det. Samtidigt noterades ett nettoinflöde till aktier på 16 miljarder kronor, och ett nettoutflöde från fonder på 6 miljarder. Nettosparandet på bankkonto fortsatte att öka, men inte i lika hög takt som under de två tidigare kvartalen.
Samtidigt är det naturligt att tillväxttakten i hushållens lån fortsatt minskar, till följd av de kraftiga räntehöjningarna från Centralbanken.
"Hushållens tillväxt i lån har stigit under en lång tid och i synnerhet under coronapandemin. Det vi ser nu är ett trendbrott där hushållens nyupplåning är på sin lägsta nivå sedan första kvartalet 2014. Detta är sannolikt en reaktion på stigande räntor och den stora osäkerheten i ekonomin", resonerade Nicolai Nystrand, Ekonom/Statistiker på Finansräkenskaperna