I Tidöavtalet har regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om att skatten på ISK, investeringssparkonton, ska sänkas. Men det finns inte med i förslagen när regeringen presenterar sin budget på tisdag, enligt vad TT Nyhetsbyrån erfar.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska på tisdag presentera sin och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalernas och samarbetspartiets Sverigedemokraternas första budget. Hon har talat om den som ”något åtstramande”.
Förslaget som lades fram i Tidöavtalet var att de första 300 000 kronorna på ISK skulle vara skattefria, till skillnad från idag när hela kapitalet beskattas.
Hur hög blir skatten nästa år?
Om regeringen väljer att inte ta med sänkt skatt för ISK i budgeten kommer skatten för allt sparande på ISK bli betydligt högre nästa år. Men exakt hur hög skatten blir vet vi inte förrän 30 november, vilket är dagen då referensräntan som används inom skattelagstiftningen sätts. Det är även denna räntenivå som är underlag för beräkningen av ISK-skatten kommande år.
Men, för att illustrera hur årets räntehöjningar skulle kunna påverka ISK skatten kan vi räkna med nuvarande räntenivå och jämföra med föregående år. Och som det ser ut nu blir det en rekordskatt för alla ISK-sparare.
Beräkningen av skatten på ISK görs i två steg.
Steg 1: Schablonintäkten beräknas. Den räknas fram genom att kapitalunderlaget (genomsnittligt innehav på kontot under året) multipliceras med statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet, procentsatsen kan dock aldrig bli lägre än 1,25%.
Steg 2: Nu kan skatten beräknas. Den får vi genom att multiplicera schablonintäkten med 30%.
Den 30 november 2021 var statslåneräntan 0,23%. Denna ränta plus en procentenhet kom således in lägre än den lägsta nivå på 1,25% som finns. Alltså baserades beräkningen för ISK räntan 2022 på 1,25% och skatten landade på: 1,25% * 30% = 0,375%.
Det gav en skatt för ett sparande på 10 000 kronor på: (10 000*1,25%)*30% = 37,5 kronor.
Mer än dubbelt så hög ISK-skatt 2023
Den 4 november 2022 ligger statslåneräntan istället på 2,16%, betydligt högre än året innan. För att få fram hur hög ISK-skatten för 2023 skulle kunna bli (kom ihåg, vi vet inte säkert förrän 30 november) gör vi samma beräkning som ovan.
I och med att statslåneräntan kommer in högre än "golvet" på 1,25% kan vi räkna med denna nivå direkt. Alltså kommer procentsatsen som vi räknar med bli: 2,16 + 1 = 3,16%
Schablonintäkten blir därmed kapitalunderlaget * 3,16%. Sedan beskattas detta med 30%. Om vi använder samma exempel som tidigare med 10 000 kronor i kapitalunderlag: (10 000 * 3,16%)*30% = 94,8 kronor.
Skatten för ISK kontot har gått från 0,375% 2022, till att med nuvarande räntenivå stiga till 0,948% - över 2,5 gånger så hög. En skattenivå i denna kaliber skulle även vara den högsta sedan kontot kom till livet 2012.
Rekordhög ISK skatt stärker vikten av rätt pengar på rätt plats!
Om statslåneräntan håller sig kring nuvarande nivåer även den 30 november kommer alltså skatten för allt kapital på ISK att mer än fördubblas nästa år och hamna på en rekordhög nivå. Sedan ISK infördes 2012 har skatten som högst varit 0,627%. Denna skattenivå gällde för 2014 och berodde på att statslåneräntan landade på 2,09% 30 november 2013.
Räntan 2013 och räntan vi har nu är inte särskilt långt ifrån varandra, men ISK skatten påverkas betydligt mer nu än då. Detta beror på att räntefaktorn på 1 procentenhet som nu adderas utöver statslåneräntan tillkom under senare år. Först sattes nivån 0,75 procentenheter, men den nivån höjdes senare till 1 procentenhet. Även golvet på 1,25% infördes för att säkerställa att skatten aldrig kunde bli lägre än 0,375%.
I och med att schablonskatten på ISK tas ut oavsett hur ditt sparande utvecklas är det viktigt att placera rätt pengar på kontot, och framför allt att placera pengarna och inte se på ISK som ett ställe att förvara likvida medel. Det innebär även att alla investeringar inte passar att ha på ett ISK. Exempel på dessa kan vara korta räntefonder som förväntas ge låg avkastning.
Spelreglerna för ISK bör vara lika långsiktiga som sparhorisonten
Men det största problemet kan i min mening istället vara de ständiga turerna kring skatten på sparkontot. Under det senaste året har det pågått flitiga diskussioner om skattenivån på ISK, och från vissa håll har det diskuterats förslag om skattehöjningar. Oavsett om det är skattehöjningar eller sänkningar som införs skapar detta en oro för spararna, och en oföurtsägbarhet kring vad nästa års skattenivå kan komma att landa på.
Spararen bär hela risken i ett ISK, i och med att kapitalet beskattas oavsett om sparandet har gått upp eller ned. Så länge börsen stiger och räntorna har varit låga har detta inte varit ett problem, men nu när börsen har fallit samtidigt som räntor höjts i rasande takt blir det tydligt att "den låga skatten" på ISK inte längre är lika förmånlig.
Är det inte rimligare att utforma ett sparkonto som håller i ur och skur, och inte konstant är föremål för kortisktiga politiska förändringar? Samtidigt som vi förespråkar att sparande och investeringar ska vara långsiktiga funkar det inte att vi har politiker som försöker ändra spelreglerna.