Under oktober drog rapportsäsongen igång för det tredje kvartalet, och det var en hel del mixade rapportreaktioner. Men på det stora hela slutade månaden positivt, och markerade första positiva börsmånaden sedan juli för SIXRX. Indexet stängde på plus 6,42%. Kollar vi på Morningstars Sverigeindex var det även där muntert med +6,72%. Det globala indexet Morningstar Global var också upp drygt 6% räknat i svenska kronor.
Genomsnittsavkastningen för de drygt 800 svenskregistrerade fonderna i vår databas följde samma positiva trend och landade på +3,05%. 647 fonder redovisade en positiv avkastning och spannet mellan den bästa och sämsta fonden under månaden var 28,3%.
Trots ett positivt börsklimat fortsatte oktober att bjuda på negativa makronyheter. Regeringen meddelade att svensk ekonomi går mot en bister vinter och att vi med största sannolikhet går in i en lågkonjunktur 2023, inflationssiffror fortsatte att komma in högre än väntat, och centralbankerna fortsatte i samma anda med att höja styrräntor i en snabb takt.
Om vi kikar närmare på de svenskregistrerade fonder som klarade sig bäst under oktober hittar vi en salig blandning:
Östeuropa och Brasilien i topp
I toppen på månadens avkastningslista hittar vi två Östeuropafonder. Av förklarliga skäl har Östeuropafonder drabbats hårt sedan Rysslands invasion av Ukraina, och de båda vinnarfonderna är ned kring 60% sedan årsskiftet. Innan Rysslands invasion i Ukraina utgjorde Ryssland vanligtvis en betydande del i en Östeuropafond, men detta har nu ändrats. För SEB Östeuropafond utgjorde ryssland 35% av fondens värde, nu värderas de ryska innehaven till nära noll. Så snart ryska börsen öppnar för utländska investerare kommer båda fonderna avyttra sina ryska innehav.
De flesta Östeuropafonder, liksom de båda i topplistan, har stängt för köp. Fonderna är dock öppna för andelsägare att sälja sina andelar. Detta då det aktuella marknadsläget innebär att det finns risk för att både nya och befintliga andelsägare skulle missgynnas av att fonderna öppnas för köp.
Men om vi kikar lite närmare på vilka sektorer som gav stöd för Östeuropafondernas starka utveckling under månaden var det framförallt turkiska och polska bolag verksamma inom den finansiella industrin som gick starkt. Ett flertal banker återfanns i listan över de starkaste bidragsgivarna sett till procentuell utveckling. Den turkiska börsen har gått som tåget i år: Istanbulbörsens hundra mest omsatta bolag har hittills i år stigit med 110 procent och är därmed världens bäst presterande börs.
Bland månadens vinnare hittar vi även en Latinamerikafond och en Brasilienfond. Aktierna som framförallt ligger bakom den starka utvecklingen i Brasilien, och därmed Latinamerikafonder (där Brasilien i snitt ugör 60%) är exponerade mot industri och basmetaller. Utöver detta har även realen stärkts ordentligt mot kronan vilket adderar till den starka utvecklingen för fonderna mätt i kronor.
Tuff månad för kinafonder
Nio av tio fonder på listan över de med lägst avkastning i oktober har en exponering mot Kina. Under månaden blev Xi Jinping som väntat omvald till en tredje mandatperiod för Kinas kommunistparti, vilket öppnar för att han kommer sitta kvar på posten livet ut. De kinesiska börserna reagerade kraftigt negativt på utfallet från folkkongressen.
Det har varit en hel drös problem för kinainvesterare den senaste tiden. Det började med oroligheterna i Hong Kong, följt av uppmärksamheten kring behandlingen av den muslimska minoriteten Uigurer. Därefter kom pandemin, och landet som har en strikt nolltolerans mot covid-19 kämpar fortsatt med denna strategi. Därutöver har vi landets stöd till Ryssland, som toppades med militära hot mot Taiwan. Det styrande kommunistpartiet har även blandat sig i styrningen av de stora publika teknologibolagen (såsom Alibaba), men krisen i fastighetssektorn oroar även.
Sammantaget är det en rejäl osäkerhet som fått investerare att dra öronen åt sig gällande kinesiska aktier. Trots en relativt låg börsvärdering tycks det ta emot att investera på marknader med politisk osäkerhet där staten är högst involverad, vilket kan vara sunt.
"Landet befinner sig i ett kritiskt skede. Tidigare har man öppnat kreditkranarna och genom stora offentliga investeringar drivit tillväxten, men nu vill man bygga en mer konsumtionsdriven ekonomi. Hittills har man inte lyckats med det", sade Nordeas chefsstrateg Johan Larsson till Privata Affärer i oktober. Han tillade även att konflikterna mellan Kina och omvärlden tynger landets tillväxtpotential.
Hur ska man tolka dessa listor?
Jag tycker att listor som dessa kan bidra med en bra inblick i hur marknadssentimentet är, och vilka sektorer som drabbas/gynnas av det aktuella marknadsklimatet. Däremot ska det inte ses som någon köp/sälj rekommendation. Som alltid gäller det att göra sin egen hemläxa innan man investerar i något, och är man långsiktig i sina investeringar säger utvecklingen på kort sikt sällan särskilt mycket.