Drivkraften bakom trading

Som med de flesta saker som involverar mänskliga beslut är svaret "det beror på." Det finns minst fyra separata motiv för problematisk trading. På den känslomässiga sidan har vi de vanliga bovarna: rädsla och girighet. Kognitivt kan vi peka på övertro och sensationssökande. Här kommer jag att ge en kort översikt över var och en.

Rädsla

"Jag vet vad vi kom överens om, men jag har inte råd att förlora mer pengar", är ett bekant tema för finansiella rådgivare under björnmarknader.

Sommaren 2020 fick jag möjlighet att delta i ett samtal mellan verkställande direktörer och förmånstagare i en stiftelse. Mottagarna var oroliga för ytterligare förluster och ville minska sin aktieexponering avsevärt.

Till slut, eftersom villkoren för stiftelsen kraftigt begränsade andelen pengar som lagligt kunde flyttas, bestämde familjen sig för att hålla kursen. Ett år senare var de tacksamma för att de gjorde det.

När man står inför smärtan av betydande förluster är vissa investerare villiga att avvika från sin långsiktiga strategi för att minska osäkerheten just nu.

I det långa loppet är detta generellt sett en dålig idé med tanke på att marknaderna historiskt har återhämtat sig och belönat investerare för att de håller kursen. För närvarande kan känslan av makten från att vidta åtgärder och säkerhet från att minska riskexponeringen kännas mer värdefull än en abstrakt möjlighet till framtida återhämtning.

Girighet

Begär är en kraftfull motivator. När miljardärer inspirerar genom berättelser om att förvandla sin pensionsfond på 2 000 dollar till 5 miljarder dollar, är det svårt att inte bli exalterad över att investera. Den här typen av vinster är dock extremt sällsynta, och spekulationerna som leder till dem är mer som att köpa lotter än att investera.

Girighet kan hämma investerare på ett sätt som liknar rädsla. Intensiva känslor grumlar bedömningen och förvirrar strategiskt tänkande. Girigheten leder till att en del lägger alldeles för mycket av sina pengar på spekulativa investeringar, och hoppar på en till synes skenande raket, och köper mer och mer i hopp om att tajma toppen, bara för att bli ståendes kvar med svarte petter när hypen svalnar och flocken går vidare.

Övertro

Övertro är i vilken grad en investerare överskattar sin förmåga att generera avkastning. Studier har kopplat övertro till fördomar i minnet, övertygelser om att man har överlägsen information eller färdigheter, att lära sig fel lärdomar från tidigare framgångar, bekräftelsebias, önsketänkande, kön och underlåtenhet att ta hänsyn till det okända. [1], [2], [3], [4] Alla dessa saker kan addera till tron om att vi vet bättre än marknaden.

Det ironiska är att övertro leder till frekvent trading, och frekvent trading leder till underpresterande. [5] Så ju mer "in the know" du tror att du är, och ju mer säker du är på att din kunskap och skicklighet kommer att hjälpa dig slå marknaden, desto mer sannolikt är det att du förlorar pengar jämfört med de som ignorerar all den där speciella informationen och sitter på händerna. 

Sensationssökande

Låt oss slutligen prata om en av de mest välkända hemligheterna i investeringsvärlden: att spela på marknaden är en adrenalinkick.

Hur mycket vi än kan tala om köp-och-håll som en överlägsen metod för att generera avkastning över tid, är verkligheten att många människor inte är intresserade av en lång, långsam plåga mot eventuell rikedom. Det som får många att intressera sig för aktiemarknaden är potentialen för snabba pengar och jakten på 10-, 20- eller 100-baggaren. [6]

Marknadsspelare attraheras mest av aktier som har lotteriliknande egenskaper som hög egenartad risk och hög volatilitet. Öresaktier, skräpobligationer och "meme stonks" tilltalar höginsatsspekulanterna. Tanken är densamma som att spela på lotteri eller gå till ett kasino: med varje handel har du stor sannolikhet för en liten förlust (din initiala investering) och en liten sannolikhet för en astronomisk vinst. En del av dragningen till denna typ av handel är det rena underhållningsvärdet. [7]

Det finns mycket att diskutera när det kommer till börsgambling, och det kommer vi säkert att göra i framtida artiklar. För tillfället har jag bara två saker att ta upp. För det första är gambling och investeringar olika spel, och regelverket ser olika ut. Jag har sagt det förut, men det är värt att upprepa: Spekulation är både lagligt och roligt, men det är inte samma sak som långsiktig investering och det bör inte göras med dina livs besparingar.

Summering

Avslutningsvis, trots en mängd bevis som visar att trading är negativt för vår rikedom, är det fortfarande många av oss som gör det. Den rädda tradern vill minska osäkerheten och smärtan av förlust. Den girige tradern vill överdriva sina vinster. Den övermodiga tradern tror att de har överlägsen kunskap eller skicklighet, och gamblaren älskar spänningen i trading.

Alla investerare är inte motiverade av samma saker. Om du vet vad som driver ditt eget beteende kommer du att ha en bättre chans att förbättra det genom att använda strategier för att motverka fördomar, hantera känslor och minska risken för betydande skada.

Referenser

[1] Barber, B. M., & Odean, T. (2000). Trading Is Hazardous to Your Wealth: The Common Stock Investment Performance of Individual Investors. The Journal of Finance, 55(2), 773–806.

[2] Gervais, S., & Odean, T. (2001). Learning to Be Overconfident. The Review of Financial Studies, 14(1), 1–27.

[3] Glaser, M., & Weber, M. (2007). Overconfidence and trading volume. The Geneva Risk and Insurance Review, 32(1), 1–36. http://www.jstor.org/stable/41953463

[4] Walters, D. and Fernbach, P. (2021) Investor memory of past performance is positively biased and predicts overconfidence, PNAS, 118(36).

[5] Barber, B. M., & Odean, T. (2000). Trading Is Hazardous to Your Wealth: The Common Stock Investment Performance of Individual Investors. The Journal of Finance, 55(2), 773–806.

[6] This is a term coined by the folks over at the Motley Fool to indicate a stock that returns 100 times your initial investment.

[7] Dorn, D., & Sengmueller, P. (2009). Trading as Entertainment? Management Science, 55(4), 591–603.