"Inflationen är för hög. Den urholkar hushållens köpkraft och gör det svårare för både företag och hushåll att planera sin ekonomi. Penningpolitiken behöver nu stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Riksbanken är även fortsatt tydlig i retoriken kring att fler räntehöjningar är att förvänta det kommande halvåret.
Under förra veckan presenterade SCB inflationssiffrorna för augusti. De kom, i likhet med världen över, in högre än förväntat. Med en inflationstakt i Sverige, mätt som KPIF, på 9,0% i augusti är Riksbanken fullt fokuserad på att försöka hejda en fortsatt ökning.
Bakom den skenande inflationen är bland annat stigande elpriser och livsmedel.
Riksbanken konstaterar att stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för både hushåll och företag samt att många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader.
”Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram”, skriver Riksbanken.
Utöver räntehöjningen kommer värdepappersköpen fortsätta i enlighet med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet. Det innebär att innehavet av värdepapper gradvis minskar genom förfall och halveras under prognosperioden.
"Att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god. Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991", konstaterar Riksbanken.
Tuffa tider för hushåll
Just nu känns det som ett mardrömsscenario för de flesta. Konsumentpriserna stiger, bolåneräntorna skjuter i höjden, krig i Europa, bostadspriser som svajar och aktiemarknader som fortsätter nedåt. Utöver detta innebär inflationen en reallönesänkning.
De höga priserna var kännbara redan under sommaren, men kommer bli allt mer verkliga när vi nu rör oss in i hösten och vintern. Det gäller att sätta sig in i sin elförbrukning och försöka göra det man kan för att dra ned. Men samtidigt är det svårt att komma bort från faktumet att vi är beroende av elektricitet. De höga elräkningarna är dock inte det enda som kommer tynga hushållens plånbok.
Stigande räntor börjar nu bli kännbart för de som har bolån med rörlig ränta, och enligt Riksbanken är detta bara början. För någon som har ett lån på 4 miljoner kronor innebär en fördubblad räntehöjningar att räntekostnaderna stiger med:
1,2% i ränta: 4 000 kronor i månaden
2,5% i ränta: 8 333 kronor i månaden
5% i ränta: 16 666 kronor i månaden
En ränta på 5% är inte taget ur luften. Vid en snabb koll på storbankernas listräntor har räntorna med en bindningstid över 1 år börjat närma sig 5%, och med tanke på Riksbankens avsierade räntehöjningar är nog dessa nivåer snart ett minne blott. Det kan även vara en bra räkneövning att räkna med en ränta på 7%, som är den räntenivå som bankerna änvänder i sina kalkyler när de ger ut bolån. För ett lån på 4 miljoner kronor skulle en ränta på 7% resultera i:
7% i ränta: 23 333 kronor i månaden
Det är i ca 20 000 kronor mer i månaden från en ränta på 1,2%, som var en fullt rimlig bolåneränta vid inledningen på året.
Chock även för sparare
För de som till råge på detta är nya på börsmarknaden och inte känner sig trygga i sin investeringsstrategi kommer troligtvis få ett chockartat uppvaknande efter en lång tid med låga räntor och avkastningsfest på börsen nu när klimatet förändrats. Men en stigande inflation innebär att aktiemarknaden ger ett starkare inflationsskydd än de flesta andra alternativ. Som långsiktig sparare gör man troligtvis gott i att fortsätta vara exponerad mot aktiemarknaden - oavsett marknadsläge. Men det är oftast lättare i teorin än i praktiken.
.jpg)
