Att det är nya tider i ekonomin har troligtvis inte undgått någon. Efter flera år av otrolig börsutveckling har 2022 visat sig mer skakig. Ekonomin som helhet är även tyngd av flera orosmoln som tillsammans ligger som ett tungt molntäcke utan att några solstrålar tycks släppas igenom. Bostadsmarknaden faller tillbaka, energipriserna är rekordhöga, matpriserna stiger och räntorna sticker i väg.
I SCB:s sparbarometer för det andra kvartalet 2022 går det att läsa att hushållens finansiella nettoförmögenhet minskade med tio procent, till följd av fallande börs och fallande värde på bostadsrätter. Samtidigt valde hushållen att göra rekordinsättningar på bankkonton.
Sparandet i finansiella tillgångar fortsatte visserligen, här noterades ett nysparande under kvartalet till 236 miljarder kronor. Skulderna ökade samtidigt med 75 miljarder kronor vilket genererade ett finansiellt sparande på 161 miljarder. Det var det näst högsta sparandet som någonsin uppmätts, bara andra kvartalet 2021 visade ett högre sparande. En naturlig förklaring till det höga finansiella sparande under kvartal två är att lejonparten av utdelningar inträffar då.
Rekordhögt sparande på bankkonto skvallrar om nervösa hushåll
Men det som jag fastnar vid, som ger en tydlig signal om hushållens riskaptit, är insättningarna på bankkonto. De var även de rekordhöga och uppgick till 97 miljarder kronor under andra kvartalet. Detta trots att bankkonton erbjuder låga, om ens några, insättningsräntor.
"Hushållens nettoinsättningar på bankkonto har inte varit på så höga nivåer sedan det första kvartalet 2020, då coronapandemin bröt ut och hushållen gjorde nettoinsättningar på 86 miljarder kronor", noterar SCB. Insättningarna på bankkonton är alltså högre än under coronapandemins utbrott.
Det har varit skakigt på börsen och många har troligtvis sett sitt aktie- och fondsparande falla tillbaka. Samtidigt minskar köpkraften i takt med en till synes skenande inflation. Den naturliga reaktionen blir för många att sälja av sitt aktie- och fondsparande för att rädda de kronor som räddas kan, samtidigt som man försöker förbereda sig inför stigande konsumtionskostnader och en lägre reell lön. Statistik från Fondbolagens förening visar även att spararna tagit ut hela 38,7 miljarder kronor från fonder under årets första halvår, varav 38,2 var uttag ut aktiefonder.
Om man saknar en buffert, som lämpar sig väl på ett bankkonto, är det en klok strategi att öka på i buffertkontot. Men för de som redan har en buffert, och som kan tänka sig att anpassa sin levnadsstil för att parera en del av prishöjningarna, kan det vara ett ödesdigert beslut att sälja av sina investeringar och trycka in allt på ett bankkonto utan ränta.
Våga gå mot strömmen
Även om din buffert kanske inte är precis så hög som du vill ha den vill jag ändå säga en sak: våga gå mot strömmen och agera annorlunda. Sälj inte av dina investeringar för att parkera dessa på ett nollräntekonto. Fortsätt öka på i din buffert, men fortsätt samtidigt att sätta in pengar i dina fonder och/eller aktier.
Ett uttjatat citat från Warren Buffet, men som gång på gång visar sig nödvändigt att upprepa:
"Var rädd när andra är giriga, och girig när andra är rädda".
Om du låter dina rädslor beblanda sig med dina investeringar kommer du aldrig låta börsen göra jobbet det ska. Det ska gå upp och ned, investeringar är inte riskfritt, men om du har en väldiversifierad portfölj talar historien för att du kommer belönas med avkastning över tid. Tyvärr kommer inte ett bankkonto kunna leverera avkastning, snarare kommer inflationen gröpa ur värdet av dina pengar.
.jpg)
