Enligt Ryssland är nedstängningen en följd av ett rutinmässigt årligt underhållsarbete som kommer att pågå under 10 dagar. Detta är uppgifter som inte går hem hos alla dock.
Tyska ministrar tror att nedläggningen är politiskt motiverad för att sätta press på Berlin.
Förra månaden sa exempelvis Tysklands ekonomiminister Robert Habeck att Rysslands president Vladimir Putin använde gas "som ett vapen" som svar på EU:s sanktioner.
I mitten av juni drog det ryska, statligt ägda, gasföretaget Gazprom ned gasflödet genom Nord Stream 1 till bara 40% av rörledningens kapacitet. De skyllde då på en försening i återlämnandet av utrustning som servas av tyska Siemens Energy samt turbiner från Kanada.
Under söndagen meddelade därför Kanada att man gör ett undantag från sanktionerna mot Ryssland och skickar tillbaka renoverade turbiner som är nödvändiga för att upprätthålla flödet i gasledningen.
Beslutet kritiseras dock starkt av Ukrainas energi- och utrikesminister eftersom det går emot beslutet att upprätthålla internationell press mot Ryssland.
Nedstängningen i sig inte ett problem
Att stänga ned den 1 220 kilometer långa gasledningen i Östersjön, som går från Ryssland till Tyskland, är egentligen inte ovanligt. Den brukar stängas ned i upp till 14 dagar varje år för underhållsarbete, men oron nu är att Ryssland inte kommer att vrida på kranen igen.
"Underhållsarbetet på 10 dagar är förväntat. Frågan är om den kommer tillbaka eller inte, vilket beror på Ryssland. Hur som helst, EU måste överväga gasransonering nu för att förbereda sig för vintern, och Tyskland och Italien gör redan förändringar för att förbereda sig. Vi borde se en mer detaljerad plan från EU någon gång denna månad", kommenterar Stephen Ellis, sektorstrateg på Morningstar.
Även i Tyskland är man orolig för att nedstängningen kan bli längre än förväntat.
"Vad som helst kan hända. Det skulle kunna bli så att man sätter på mer gas än innan, eller så kommer ingenting. Vi måste förbereda oss på det värsta", sade Tysklands finansminister Robert Habeck till kanalen Deutschlandfunk.
"Det skulle inte vara en stor överraskning om Gazprom sade att de inte kan starta om Nord stream 1 för att de har upptäckt problem vid underhållsarbetet", sade Habeck som en varning den 30 juni enligt Le Monde.
Tyskland sticker ut i Europa när det kommer till gas, då landet har den största gasförbrukningen i Europa och ett stort beroende av rysk import. Innan Rysslands invasion av Ukraina fick Tyskland ungefär 55% av sin gas från Ryssland, en andel som nu har sjunkit till cirka 40%.
Karta över de viktigaste gasledningarna i Europa
Källa: European Network of Transmission System Operators for Gas
Skenande elpriser runt om i landet
De redan höga elpriserna i Sverige fortsätter att stiga på måndagen, och kommer att nå rekordhöga nivåer. Snittpriset för juni månad var det högsta junipriset någonsin för alla prisområden i Sverige, och juli fortsätter i samma anda.
"Det stämmer att marknaden är nervös för att Ryssland inte ska starta Nord stream 1 igen efter den årliga servicen. Om det inte sker blir det Europeiska gaslagringsmålet på 80% omöjligt att nå, vilket skulle leda till en ansträngd situation i vinter", sade Patric Elmén, presschef på elbolaget Eon, till Dagens Nyheter.
Oljepriset faller efter gasstoppet
Oron spred sig även till oljemarknaden där rädslan för en lågkonjunktur intensifierades efter Rysslands agerande.
WTI-oljan föll 2,37% för att handlas till 102,55 dollar per fat, medan Brent-oljan tappade 1,86% till 105,17 dollar per fat.
Rädslan för lågkonjunkturen har tagit fart under de senaste veckorna då en kombination av inflation och stigande räntor slår ned hårt på ekonomin, och det tynger även efterfrågan på olja, vilket sannolikt får priserna att falla.