.jpg)
Det stod klart idag att kommissionens förslag om att kärnkraft och naturgas ska betraktas som gröna alternativ i EU:s så kallade taxonomi gick igenom efter en röstning. 328 parlamentariker röstade emot förslaget och 278 för, men det krävdes en större majoritet än så för att kunna fälla det. Om varken parlamentet eller rådet motsätter sig förslaget senast den 11 juli 2022 träder den delegerade akten om taxonomin i kraft och börjar gälla den 1 januari 2023.
Det var inte ett självklart resultat, i vintras när EU-kommissionen föreslog att investeringar i både kärnkraft och naturgas borde kunna klassas som gröna var det tydligt att många länder såväl som partigrupper stod på varsin sida i frågan.
Framför allt från miljöhåll har kritiken varit stor. EU-kommissionen har anklagats för att säga ja av politiska skäl, för att glädja både det kärnkraftsvänliga Frankrike och det gasglada Tyskland.
”Det här är bara ett politiskt spel från Frankrike”, konstaterade exempelvis nederländske EU-parlamentsledamoten Bas Eickhout från miljöpartiet Groen Links i en debatt i går.
Men våren har bringat ett ytterligare perspektiv i frågan. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har frågan om energisäkerhet kommit till tals. Kärnkraftsanhängarna ser kärnkraften som helt nödvändig i ett läge där energipriserna stiger i en rasande fart och EU-länderna måste göra sig mindre beroende av rysk energi. Å andra sidan kan just Ryssland tjäna mycket på om naturgasen anses vara grön.
Förslaget innebär varken något förbud mot att investera i kärnkraft och gas eller att någon tvingas investera i energikällorna mot sin vilja.
Motståndarna anser dock att själva taxonomisystemet riskerar att bli värdelöst om investerare drar sig för att använda det, om det ses som ovetenskapligt.
Anhängarna är i sin tur oroliga för att ett nej skulle försena eller rentav stoppa nödvändiga investeringar i branschen.
