Månadsförändringen från april till maj landade på 1,0 procent vilket även det var över väntade 0,7 procent, enligt en sammanställning från Infront.
”Stigande livsmedelspriser bidrog starkt till inflationstakten”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Enligt SCB var inflationstakten enligt KPIF den högsta sedan december 1991.
”Månadsförändringen för maj påverkades till stor del av prisökningar för livsmedel och alkoholfria drycker, där kött samt mjölk, ost och ägg ökade mest. Tomatpriserna som har ökat fem månader i rad, minskade i stället i maj. Utöver livsmedel hade prisökningar på el samt rekreation och kultur en positiv påverkan på månadsförändringen”, skriver SCB.
Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter var 5,4 procent i maj, vilket är en ökning jämfört med april då den var 4,5 procent.
Vi fick även inflationssiffror från Tyskland på morgonen, där det var ännu mörkare. I Tyskland noterades en inflation om 7,9% i maj. I finland sten konsumentpriserna 7,0% i maj jämfört med samma månad föregående år.
Hur kommer Riksbanken tackla inflationen?
Inflationsutfallet är en viktig input för Riksbankens möte i slutet av juni, frågan är hur stor höjningen blir. Med en fortsatt stigan inflation är sannolikheten hög för att Riksbanken ska ta i ännu hårdare för att strama åt.
"Riksbanken kommer att behöva agera mer och snabbare. Vi vidhåller vårt krav på en räntehöjning på 50 punkter i juni, men ser också en ökande risk för ytterligare 50 punkters höjning under hösten", resonerar Swedbank i en kommentar.
Nordea håller med och konstaterar i en kommentar att framför allt uppgången i tjänsteinflationen kommer oroa Riksbanken.
”Vi håller fast vid vår syn att Riksbanken kommer höja räntan med 50 punkter i juni, 50 punkter i september och 25 punkter i november”, skriver Nordea.
Handelsbanken höjer i sin tur sin ränteprognos och spår nu utöver en höjning på 0,50 procentenheter i juni även en höjning på 0,50 procentenheter i september.
En följd av detta blir stigande bolåneräntor, där Swedbank prognostiserar att den rörliga bolåneräntan kommer ligga på 3,4 procent om ett år, en dubblering från dagens nivå.
Nu får vi vänta och se hur Riksbanken kommer ta sig an den skenande inflationen vid nästa räntemöte som hålls 30 juni.
Tuffa tider för sparare
Just nu känns det som ett mardrömsscenario för de flesta. Konsumentpriserna stiger, bolåneräntorna skjuter i höjden, krig i Europa, bostadspriser som svajar och aktiemarknaderna rasar ned in i en björnmarknad. Utöver allt detta har även allt fler bolag börjat varsla om sparpaket och meddelat om massuppsägningar. Så länge man har sitt jobb tryggt kommer man troligtvis kunna parera det som står framför oss genom att dra ned på konsumtion och styra om i sin budget.
Men för de som blir offer för jobbnedskärningar kan det hela se annorlunda ut. Bara för att nämna några har klädesföretaget NA-KD varslat om uppsägning, i likhet med Klarna, Boozt, Daniel Wellington, Kry, Bolt och Memmo. Att tackla de dramatiska förändringarna i ekonomin samtidigt som man blir av med jobbet kommer vara tufft.
För de som till råge på detta är nya på börsmarknaden och inte känner sig trygga i sin investeringsstrategi kommer troligtvis få ett chockartat uppvaknande efter en lång tid med låga räntor och avkastningsfest på börsen nu när klimatet förändrats. Men en stigande inflation innebär att aktiemarknaden ger ett starkare inflationsskydd än de flesta andra alternativ. Som långsiktig sparare gör man troligtvis gott i att fortsätta vara exponerad mot aktiemarknaden - oavsett marknadsläge. Men det är oftast lättare i teorin än i praktiken.