Måndagens börser öppnade tydligt ned med inflationsmolnet som fortfarande väger tungt på börshimlen. Efter fredagens inflationssiffror från USA var det inte många muntra miner kvar. På årsbasis ökade amerikanska kärninflationen med 8,6%, vilket var högre än den förväntade siffran på 8,3%. Konsumentprisindex steg 1,0% i maj mot april, en signifikant ökning från 0,3% i april. Ökningen var bred, men det var framför allt drivmedel och mat som bidrog till den stigande inflationen.
"Medan inflationen fortsätter att drivas av tillfälliga problem, som Ukrainakriget, kommer det förmodligen att behövas aggressiva Fed-åtstramningar för att säkerställa att hög inflation inte blir inbäddad i ekonomin", resonerar Preston Caldwell, chefsekonom för USA på Morningstar.
"Vi förväntar oss fortfarande att de främsta bidragsgivarna till hög inflation sedan pandemins början - energi, mat och bilar - så småningom kommer att vända i påverkan", säger han. Till exempel förväntar Morningstar att oljepriset kommer att falla från sin nuvarande nivå på cirka 120 dollar per fat till 55 dollar per fat till 2025, när oljeproducenterna anpassar sig för att kompensera för förlusten i rysk utbud. "Utbudet av fordon och andra varor bör också lossna, vilket kommer bidra till att kyla ner höga priser", säger han.
"Den största drivkraften bakom den snabba inflationen i maj var den pågående påverkan från kriget i Ukraina, som har drivit upp mat- och energipriserna", säger Caldwell. ”Den direkta effekten på konsumenternas mat- och energikostnader orsakade kilen mellan rubrikinflation och kärninflation. Men det fanns också indirekta effekter på kärninflationen, där energi används som insats. Priserna på flygresor ökade särskilt med 13 % månad för månad tack vare högre flygbränslekostnader. Priserna på alla slags varor påverkas av högre lastbilskostnader via högre bränslekostnader."
Sammantaget visar KPI-rapporten från maj de svårigheter som konsumenter står inför, särskilt när inkomsten ses på en "riktig" basis - justerat för inflation. "Med tanke på att lönetillväxten har avtagit i takt med att inflationen har förblivit hög, kommer konsumenterna nu att pressas av fallande reallöner", säger Caldwell. "Personliga inkomstdata visar att konsumenter har kompenserat på kort sikt genom att sjunka in i besparingar som stärktes kraftigt under pandemin. Denna dynamik kan inte vara för evigt, och vi förväntar oss att reallönerna förbättras när höga energi- och matpriser svalnar.”
För Fed tolkar finansmarknaderna KPI som att centralbanken om något måste vara ännu mer aggressiv när det gäller att höja räntorna. På obligationsterminsmarknaderna ökar förväntningarna om att Fed vid årsskiftet kommer att höja federal-funds-räntan till över 3% från dess nuvarande nivå på 0,75%.
När får vi facit?
Federal Reserves penningpolitiska kommitté (FOMC) kommer med ett räntebesked nu på onsdag. Ekonomer på Goldman Sachs räknar med att ränteintervallet höjs med 50 punkter nu i juni, men att det sedan kommer fortsätta i samma takt i juli, september och november.
Vad kommer Riksbanken göra?
På tisdag är det dags för nästa svenska inflationssiffra, för maj månad. Den blir – tillsammans med en rapport om inflationsförväntningarna på onsdag – avgörande för hur mycket Riksbanken måste strama åt på nästa räntemöte, den 30 juni. Troligtvis kommer vi se en liknande utveckling som den i USA, vilket indikerar att vi kommer få se fortsatt stigande räntor som följd. Högre räntekostnader i kombination med en lägre reallön och stigande priser inom de flesta områden är en oroväckande kompott för många hushåll. Marginalerna i privatekonomin kommer garanterat att minska för de allra flesta, och för de som inte har en redig buffert att luta sig mot kan det vara ännu tuffare.
Men det är även problematiskt för många företag, som även de måste hantera stigande räntekostnader och minskad konsumtion. Det kommer vara tufft för företag där konsumenter väljer att avstå konsumtion snarare än acceptera högre priser.
.jpg)
