Bland våra drygt 756 fonder som är registrerade i Sverige finns det 32 fonder som klassificerar sig som artikel 9 utifrån EUs disclosureförordning. Dessa artikel 9-fonder kan även kallas för mörkgröna fonder. Det är helt enkelt den högsta hållbarhetsnivån i EU-regelverket. Totalt finns det fyra nivåer: övriga fonder, artikel 6, artikel 8 och artikel 9.
Spontant kan man tycka att man som sparare självfallet bör välja att spara i enbart mörkgröna fonder, för vem vill inte att sitt sparande ska bidra till den gröna omställningen på bästa sätt? Riktigt så enkelt är det inte, och jag ska förklara varför.
För det första kan benämningen ljusgrön och mörkgrön vara problematisk i sig. När man hör färgen grön är det lätt att direkt tänka på miljön, men en fond som klassas som ljus- eller mörkgrön kan jobba med hållbarhet på helt andra sätt än enbart utifrån ett miljöperspektiv.
För att definieras som hållbar enligt Artikel 9 ska fonden investera i verksamheter med målet att bidra till att lösa klimatutmaningarna och skapa förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. De mörkgröna fonderna ska alltså ha hållbara investeringar som mål – men det kan vara antingen miljömål eller sociala mål.
För att klassas som ljusgrön ska fonden främja miljörelaterade eller sociala egenskaper. Det innebär att även fonder som exkluderar investeringar som inte går hand i hand med de hållbara målen räknas som ljusgröna fonder. En ljusgrön fond behöver alltså inte heller fokusera på just miljön. De kan, men de måste inte.
För det andra kan en mörkgrön fond i vissa fall vara rätt nischad. I en väldiversifierad portfölj kan det vara bra att tänka på riskspridningen i sina innehav så att man täcker in många länder och branscher.
En mängd olika fondtyper i artikel 9-kategorin
Som vi kan se i listan ovan är det en blandning av fonder som alla klassas som artikel 9, och avkastningen är även den spridd. Kollar man avkastningen sedan årsskiftet har vi alltifrån -1,6% som bäst till -29,2% som sämst. Sett till avkastning det senaste året har vi en spridning på 33,3%. Bara genom en snabb titt på fondernas globala kategorier är det tydligt att de har väldigt olika investeringsprofiler. Det finns både aktiefonder, räntefonder, branschfonder, tillväxtmarknadsfonder och blandfonder.
Det kan vara en viktig poäng att ta med sig, en artikel 9-fond behöver inte vara en annan lik. Att välja en mörkgrön fond bara för att den är mörkgrön är troligtvis en dålig strategi, det gäller att kika lite närmare på vad fonden faktiskt investerar i och hur förvaltningsstrategin ser ut. Och även hur fondens faktiska hållbarhetsarbete ser ut, så du är säker på att den går hand i hand med dina förväntningar.
Men om vi ska försöka leta likheter kan vi se att majoriteten av fonderna är aktiefonder (75%) och samtliga investerar utanför Sveriges gränser. 21 av fonderna är aktivt förvaltade och snittavgiften ligger på 0,69%.
Kapitalet flödar till artikel 9-fonder
Om man spanar in flödet till artikel 8 och 9 fonder i Europa under det första kvartalet i år är det tydligt att investerare väljer att favorisera mörkgröna fonder. De ljusgröna fonderna noterade nettoutflöden på 3,3 miljarder euro medan de mörkgröna såg nettoinflöden om 8,6 miljarder euro. Det är rätt anmärkningsvärt med tanke på marknadssentimentet i helhet, som tyngts av kriget i Ukraina, inflationsoro och stigande räntor.
Under årets första kvartal lanserades 138 nya ljusgröna och mörkgröna fonder, vilket representerade 47% av alla nylanserade fonder i EU under denna tidsperiod. Det vi kan se i bilden nedan är att utflöden ur artikel 8-fonderna började redan i februari (utflöden med 2,2 miljarder euro). I mars intensifierades dessa utflöden till 13,7 miljarder euro. Samtidigt lyckades artikel 9-fonder hålla fast vid ett positivt, om än lågt, nettoinflöde under hela kvartalet.
Månatliga flöden till Artikel 8 och Artikel 9 fonder jämfört med Artikel 6 fonder.
