Inflationen har stigit till den högsta nivån sedan 1990-talet och enligt Riksbanken kommer den att vara hög ännu en tid. För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har direktionen beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25%.
Höjningen var oväntad från analytikernas håll, nio av tio analytiker spådde en oförväntad ränta, enligt en sammanställning från Infront. Kronan stärkts mot både dollarn och euron efter beskedet att Riksbanken höjer styrräntan.
Riksbankens prognos är vidare att räntan kommer höjas gradvis framöver och kommer ligga något under 2% om tre år.
”Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet”, skriver Riksbanken.
Riksbanken pekar på att pandemin fortfarande påverkar världsekonomin och att kriget i Ukraina är ytterligare en våt filt.
"Kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt. De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder", konstaterar de.
"Dags att spänna fast säkerhetsbältet"
"Riksbankens höjning är inte en privatekonomisk katastrof. Men det är början på en tillnyktring från en räntedopad fest som lyft både bostäder och aktier. Alla med rörliga bolån bör spänna fast säkerhetsbältet. Nu finns goda skäl att tajta till utgiftsbudgeten och förbereda sig på tuffare tider", kommenterar Di:s Hans Bolander.
Det har även höjts misstänksamma röster:
"Riksbanken höjer oväntat räntan med 25 baspunkter. Skulle inte bli förvånad om de har talat med sina ECB-motparter och vet något. Ökar möjligheten att ECB går tidigt i början av juni (snarare än juli). Europa måste utöka det torra krutet snabbt inför nästa hotande lågkonjunktur", twittrar Viraj Patel, makrostrateg på Vanda Research.