.jpg)
Att inflationen skulle skjuta i höjden var de flesta förberedda på, men den blev högre än vad analytiker hade förutspått. I genomsnitt hade analytikerna väntat sig att siffran skulle landa på 5,6%, enligt en sammanställning från Infront.
”Inflationstakten steg kraftigt till följd av en allmän, bred prisuppgång. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade, men framför allt var det stigande el- och drivmedelspriser som påverkade”, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
En starkt bidragande faktor är självfallet kriget i Ukraina, som sätter press på energi och bränslepriserna då västerländska länder fortsätter att ”självsanktionera”, och undviker ryska energislag till varje pris. Våra analytiker tror att de höga oljepriserna sannolikt kommer att förbli höga så länge som kriget fortsätter och utbudet förblir begränsat.
Men SCB lyfter fram flera områden som bidragande till den skenande inflationen, såsom livsmedel, restaurangbesök, möbler och fordon. Med en så pass bred inflation är det svårt att tro på den ständigt återkommande kommentaren att den stigande inflationen ”endast är tillfällig”.
Tiden med nollränta är snart ett minne blott.
Press på Riksbanken att höja räntan
Frågan om Riksbanken kommer höja räntan eller inte är inte längre aktuell. Nu är frågan snarare när de kommer höja räntan, och med hur mycket. I Riksbankens senaste prognos, som de kommunicerade i februari i år, meddelade de att reporäntan väntas höjas under andra halvåret 2024, vilket var något tidigare än den tidigare prognosen.
I och med dagens inflationssiffra känns detta scenario dock alltmer avlägset. I prognosen i februari konstaterade Riksbanken att inflationen, som då låg på 4,5%, enkom gick att hänvisa till el och drivmedel. Inflationen rensad för energi låg nära 2%. Nu har läget ändrats och som SCB konstaterar är inflationen utspridd över de flesta sektorer, även om högre energipriser fortfarande är den största drivkraften.
Nästa penningpolitiska besked får vi den 28 april. De flesta bedömare tror att höjningarna kommer redan i år, men om det sker redan i slutet av april eller till hösten återstår att se.
”Inflationen fortsätter att stiga. Nu ligger dessutom även kärninflationen över 4 procent. Om Riksbanken inte höjer reporäntan redan i april krävs en riktigt bra förklaring”, twittrar SBAB:s chefekonom Robert Boije.
Nordea är dock inte lika säker på att höjningen kommer komma redan i april, utan tror på en första räntehöjning i juni.
”Sammantaget överraskade inflationen åter på uppsidan. Det finns för närvarande starka krafter som trycker upp inflationen, och som gör det oförutsägbart. Detta gör det svårt att bedöma penningpolitiken. Vår bedömning är att den första räntehöjningen kommer i juni, men de höga marssiffrorna ökar sannolikheten för en räntehöjning i april”, skriver storbanken Nordea i en kommentar.
Vi ska dock komma ihåg att vi kommer från ett läge med historiskt låga räntenivåer, och kanske är det dags för oss alla att vänja oss med tanken kring högre räntor.
En tanke som Mattias Persson, chefsekonom och global chef för makroanalys på Swedbank, delar. Även han uttrycker på Twitter att han har svårt att förstå varför Riksbanken inte ska höja räntan i april givet inflationsuntsikten. Om något menar han att inflationsförväntningarna ger stöd för en höjning i april, och att det penningpolitiskt inte finns någon vinst med att vänta. "Vi får vänja oss vid något högre räntor", tillägger han.
Sparare som är nya på marknaden kommer troligtvis få ett chockartat uppvaknande efter en lång tid med låga räntor och avkastningsfest på börsen nu när klimatet förändrats. Men en stigande inflation innebär att aktiemarknaden ger ett starkare inflationsskydd än flesta andra alternativ. Som långsiktig sparare gör man troligtvis gott i att fortsätta vara exponerad mot aktiemarknaden - oavsett marknadsläge.
