I denna analys beaktas endast fonder vars hemvist är på dessa marknader. Utöver dessa fonder har många viktiga nordiska spelare fonder som är registrerade i Luxemburg.
I Sverige har antalet alternativa fonder drastiskt minskat, med en nettominskning på 35 fonder under de senaste fyra åren, till 23 alternativa fonder i slutet av 2021. Det avtagande intresset för alternativa fonder är dock en trend som även går att se globalt eftersom utvecklingen har varit minst sagt undermålig.
Men antalet svenskregistrerade aktiefonder var mindre än under dess högsta nivå för ett decennium sedan. En förklaring kan vara att den svenska marknaden är mer mogen än de andra nordiska marknaderna, bland annat finns flera stora fonder (Sverige har den största medianfondstorleken i hela Europa). Självfallet kommer små aktörer försöka ta sig till marknaden för att ta del av sparkapitalet, men alla är inte framgångsrika. Livscykeln för dessa fonder är oftast kortare.
I vår rapport sticker Sverige ut som ett land med högre omsättning än övriga Norden och medianlivslängden för en sluten eller sammanslagen svensk fond har varit 6,9 år, kortare än i Finland (7,9 år), Danmark (11 år) eller Norge (13,2 år) under det senaste decenniet 2012-2021.
Blandfonder driver Danmarks tillväxt
Vid en snabb blick kan det verka som att det stigande antalet danskregistrerade fonder drivs av nystartade aktiefonder, eftersom danska kapitalförvaltare aktivt lanserat hela 102 aktiefonder under de senaste fem kalenderåren (2017-2021). Många av dessa nya danska fonder investerar med en hållbarhetsvinkel, men det finns också några traditionella fonder som exempelvis följer danska aktieindex.
Men om man tar hänsyn till fondfusioner och nedläggningar har det totala antalet aktiefonder registrerade i Danmark knappt ökat på flera år. Under de senaste fem åren har 92 aktiefonder stängts ned i takt med att fondbolag uppdaterat sitt erbjudande.
En stor del av tillväxten i det danska fondutbudet har faktiskt kommit från blandfonder. Blandfonder lanseras aktivt i Danmark, men stängs sällan. Ett betydande tillskott var 2017 när 36 danska blandfonder lanserades medan ingen stängdes. Till följd av detta är det nu ungefär tre gånger så många blandfonder i Danmark jämfört med för ett decennium sedan.
När det gäller Finland har även här en stor del av tillväxten i fonduniversumet skett från blandfonder. I Finland noteras samma dystra utveckling för alternativa fonder, endast tio alternativa fonder fanns kvar i slutet av 2021.
Norska kapitalförvaltare har däremot alltid varit mer försiktiga med att lansera fonder. Ett skäl är att norska fonder har varit svåra att stänga. Norges fonduniversum är inriktat på aktiefonder, vars antal inte har ökat på 20 år. Vissa ränte- och blandfonder har lanserats men siffrorna ligger långt under andra nordiska länder.
