Inflationståget har verkligen fått fart runt om i världen. I USA steg konsumentpriserna med 6,2 procent i oktober, jämfört med oktober 2020. Detta är den största ökningen av inflationen i USA på över 30 år. Euroområdet upplevde en inflation på 4,1 % i oktober - mer än dubbelt så mycket som Europeiska centralbankens inflationsmål på 2%.
Den stora frågan "alla" ställer sig är om den inflation vi nu upplever är tillfällig eller permanent. Om inflationen är tillfällig kommer förväntningarna om högre räntor att sjunka. Om inflationen å andra sidan är början på en ihållande situation kommer förväntningarna om högre räntor att stärkas. Anledningen är att centralbanker runt om i världen har inflationsmål, vanligtvis cirka 2 procent per år. Om priserna på varor och tjänster stiger för mycket, dvs om inflationen blir för hög, kan centralbankerna öka styrräntan för att på så sätt dämpa aktiviteten i sina respektive ekonomier. Föreställ dig bara i vilken utsträckning den privata sektorns utgifter krymper om inteckningen plötsligt kostar 10 000kr mer varje månad.
Omvänd räntekvot och obligationsvärden
Ränte- och ränteförändringar är särskilt viktiga för den totala avkastningen på obligationer och räntefonder. Detta beror på att räntenivån på marknaden är en av de viktigaste faktorerna för att bestämma storleken på periodiska obligationsbetalningar (kupongränta). Därför påverkar ränteförändringar obligationsvärdet, men kom ihåg att det är en omvänd relation – att högre räntor leder till lägre obligationsvärde, allt annat lika. (På samma sätt kommer sänkta räntor att leda till högre obligationsvärden, allt annat lika).
Låt oss titta på två exempel på detta omvända förhållande mellan högre räntor och minskat obligationsvärde; exempel 1) kort löptidsobligation och exempel 2) obligation med längre löptid.
Kort löptidsobligation
För din bekvämlighet väljer jag en nollkupongobligation med en löptid på 1 år (nollkupongobligation innebär att obligationen inte betalar ut periodiska kupongbetalningar, men att allt betalas ut när obligationen löper ut).
Vi köper en nollkupongsobligationför 1000 dollar. Om ett år får vi tillbaka 1100 nok, vilket motsvarar en ränta på 10 procent.
Dagen efter obligationsköpet höjer centralbanken styrräntan för att bromsa inflationen. Räntorna har stigit, och det var otur för oss! Nu vittnar vi om att motsvarande obligation nu finns på marknaden och erbjuder 1120 kr på ett år, motsvarande 11% i ränta. Med andra ord har vi en (orealiserad) förlust eftersom ingen rationell investerare kommer att vilja betala så mycket (1000 kr) för vår obligation med en 10% avkastning när de kan köpa en liknande obligation som ger 11% i gengäld. Men hur mycket är vår obligation värd nu när liknande obligationer emitteras till 11% ränta? Ja, värdet måste justeras nedåt så att vår obligation också ger en avkastning på 11%. Det betyder att vår obligation nu är värd 991kr (1100 /1.11 = 9.91), vilket innebär en värdeminskning på 9kr eller -0.9 %.
Obligation med längre löptid
I det här fallet köper vi en obligation med en 5-årig löptid, kupongränta 10% och årliga kupongbetalningar.
Vi har otur den här gången också. Dagen efter vårt obligationsköp höjer centralbanken styrräntan för att bromsa inflationen. Räntehöjningen innebär att liknande obligationer på marknaden erbjuder en kupongränta på 11 %. Hur mycket är vår obligation värd nu när motsvarande 5-årigaobligationer emitteras till en 11% kupongränta? Ja, värdet justeras nedåt så att vår obligation också ger en avkastning på 11%. Men i det här fallet måste vi ta hänsyn till 5 års betalningar. På grund av pengarnas tidsvärde förväntar vi oss att förlusten blir större för den 5-åriga obligationen än för den 1-åriga obligationen. Våra antaganden är korrekta eftersom obligationens värde revideras ned till 963 kr (nuvärdet på 5 års betalningar diskonterade till 11% ränta), motsvarande en värdeminskning på 37 kr eller -3,7 %.
Slutsats
Högre inflation kan vara dåliga nyheter för räntefondsinvesterare, eftersom inflationen över centralbankens inflationsmål ökar sannolikheten för räntehöjningar. De exempel vi har granskat i den här artikeln ger användbar information om det omvända förhållandet mellan räntor och obligationsvärden:
- Obligationsvärdet minskar när räntorna stiger, allt annat lika.
- Ränteförändringar påverkar i större utsträckning värdet på obligationer med längre löptider kontra obligationer med kortare löptider.
- Värdet på en obligation är nuvärdet av obligationens framtida betalningar (ihuvudsak samma princip som värdet på aktierna).
För att skydda ränteportföljen från högre räntor kan en strategi vara att minska exponeringen mot långfristiga obligationer. Som vi har sett har räntehöjningar en större negativ inverkan på värdet på obligationer med längre löptider jämfört med obligationer med kortare löptider.
Det är värt att notera att exemplen i den här artikeln tog hänsyn till konstanta kupongutbetalningar (kalla det gärna ett fastränteavtal). Obligationer emitteras emellertid också där periodiska betalningar justeras i förhållande till marknadsräntan, dvs. obligationer med avtal om rörlig räntor. Obligationer med avtal om rörlig ränta ger därför bättre skydd mot räntehöjningar än obligationer med fasta periodiska betalningar.
Dessutom finns det inflationsrelaterade obligationer som justerar betalningarna i förhållande till inflationsnivån.
Slutligen har vi i den här artikeln uteslutit kreditrisk - en risk som kan ha en stor inverkan på obligationens värde (en nedgradering från investment grade till junk/high-yield kan till exempel vara mycket negativ för obligationsvärdet).
:quality(80)/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/morningstar/AGAGH4NDF5FCRKXQANXPYS6TBQ.png)
:quality(80)/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/morningstar/K37XP2B425AIRFXOASS7WIGPLM.jpg)
