Först en varning: den här artikeln innehåller inte alla tänkbara risker på de finansiella marknaderna. Syftet är istället att visa fler nyanser i den grundläggande osäkerheten om framtiden. För tyvärr vet vi inte säkert vilken köpkraft vårt sparande kommer att ge.
Att det finns minst 16 typer av risker betyder inte heller att du måste ta hänsyn till alla när du väljer fonder, bara att listan kan öka din förståelse och göra ditt sparande mer genomtänkt.
Risker kan grupperas i historiska bakåtblickande mått, mer framåtblickande portföljbaserade mått, samt de som styrs av personliga faktorer. Listan följer den ordningen:
1. Volatilitet
Volatilitet är det vanligaste sättet att mäta risk hos en fond. Det är ett statistiskt mått på hur mycket avkastningen under korta tidsperioder avviker från det långsiktiga snittet, och beräknas matematiskt som standardavvikelse. Fördelen att måttet är lätt för datorer att beräkna och enkelt att förstå och jämföra. Men det har också begränsningar, eftersom det är baserat på historien och inte skiljer på positiva avvikelser och förluster.
Framför allt borde långsiktiga investerare inte oroa sig över tillfällig värdeminskning, det är bara permanenta förluster som spelar verklig roll. Alla som har löpande insättningar får dessutom fler aktier för pengarna efter ett börsras, vilket ökar avkastningen långsiktigt.
2. Riskjusterad avkastning
Riskjusterad avkastning är en förbättring jämfört med att enbart rangordna fonder baserat på deras historiska avkastning. Vanligt använda mått inkluderar Sharpekvot, informationskvot, Jensens alfa och Morningstar Rating. Proffs föredrar ofta riskjusterade avkastningsmått, eftersom de visar om avkastningen har varit tillräckligt hög för att kompensera för risken. Men en svaghet är att underlaget är historiska prestationer, och erfarenheten visar ett svagt samband mellan dessa och framtida prestationer.
3. Nedsida
Ytterligare ett vanligt sätt att analysera historiska prestationer är att enbart fokusera på förluster, eftersom fondsparare normalt främst oroar sig över att förlora pengar. Matematiskt finns olika sätt att jämföra hur mycket fonder tappar när marknaden faller. Ett mer framåtblickande mått är ”Value at risk” (VaR) som använder sannolikhetsmodeller, men fick hård kritik efter finanskrisen 2008.
4. Icke-normal
En svaghet med traditionella riskmått är att de antar att avkastningarna är normalfördelade, trots att forskning visat att många investeringar har skeva avkastningsmönster. Börsras inträffar oftare och blir större än de borde. På engelska brukar detta kallas "fat-tail risk", när extrema händelser inträffar oftare än de borde enligt en statistisk normalfördelning.
Nästa grupp risker uppstår först när du investerar pengar:
5. Värdering
Värderingsrisk beror på att du kan betalar mer för värdepapper än ekonomisk analys säger är rimligt. P/e-tal är ett enkelt mått på hur högt värderad en aktie är. Men aktiekurser kan vara mycket högre än deras värde enligt en fundamental analys (till exempel framtida kassaflöden diskonterade till idag med ditt avkastningskrav). I så fall kommer aktiekursen så småningom att falla mot sitt fundamentala värde.
6. Koncentration
Diversifiering, alltså att sprida pengarna i många länder och branscher, är förmodligen det viktigaste verktyget för att minska andra risker. En koncentrerad fond som äger ett fåtal aktier tar större risk att drabbas av enskilda händelser (en konkurs, eller kanske en jordbävning). Och en portfölj med bara 2-3 fonder ger också extra risk (misslyckad förvaltning, eller i värsta fall bedrägerier).
Samtidigt ger koncentration större potential att överträffa marknadens genomsnitt mätt som index. Ett exempel är fonder som bara köper aktier i svenska småbolag. Försök hålla koll på hur ditt sparande totalt sett är fördelat och omfördela om spridningen är låg.
7. Kredit
Detta är den första av två risker som främst brukar nämnas hos räntefonder. Företag kan gå i konkurs och professionella investerare försöker bedöma hur stor den risken är. De senaste åren har centralbankerna tvingat ned de riskfria räntorna nära noll, vilket ökat intresset att köpa företagsobligationer. Baksidan är risken att dåliga tider gör att vissa företag tvingas ställa in sina betalningar och att bara vissa långivare då kan få igen sina pengar.
8. Fast ränta
Marknadspriset på en obligation rör sig i motsatt riktning som marknadsräntorna, vilket beror på att avtalet om en fast ränta blir mer eller mindre intressant när andra räntor förändras. Och om obligationen har lång löptid så blir effekten av den fasta räntan större, så fonder som innehar långfristiga obligationer utsätts för större ränterisk. Under de senaste 25 åren har Sverige upplevt en lång nedåtgående trend för räntorna, vilket gynnat obligationer med lång löptid, men så kommer det inte alltid att vara i framtiden.
9. Likviditet
Likviditetsrisk uppstår när säljare har svårt att hitta köpare, vilket leder till att pengarna blir låsta eller priset ogynnsamt. Onoterade aktier har alltid låg likviditet, medan andra investeringar kan vara likvida under normala omständigheter men förlorar sin likviditet under ekonomiska kriser. Ett exempel är den svenska marknaden för företagsobligationer när pandemin Covid-19 gav brant ökad osäkerhet i mars 2020.
10. Systematisk
Den genomsnittliga risken på en marknad, som inte går att diversifiera bort, brukar kallas systematisk risk. Exponeringen hos enskilda aktier eller branscher kan mätas med det statistiska måttet Beta, som beskriver känsligheten när hela index rör sig. Förr fanns branscher och länder som tydligt var mer stabila och spridningen i värdeutveckling var större, men en effekt av globaliseringen är att samvariationen har ökat, vilket ökat den systematiska risken hos världsindex.
12. Inflation
Risken att politiska åtgärder gör att penningvärdet plötsligt försämras drastiskt finns kvar, även om vi i Sverige haft ovanligt stabilt konsumentprisindex de senaste 25 åren. Men kombinationen av en ekonomisk kris och fel typ av investeringar kan göra att din avkastning räknat i svenska kronor blir lägre än inflationen.
Den tredje gruppen risker är mer personliga:
13. Livslängd
Kanske den största ekonomiska risken är att vi inte vet hur länge vi kommer att leva. I Sverige hanteras detta till stor del av den statliga pensionen, men självklart är det ändå svårt att planera sitt pensionssparande när livet kanske pågår till 70, kanske till 110. En bra lösning har varit traditionella livbolag med livsvarig utbetalning (utan efterlevandeskydd), för då går arvsvinsterna främst till de som lever oväntat länge och därför behöver pengarna. Poängen med ett traditionellt livbolag är att ett kollektiv (alla kunder som är födda samma år) försäkrar varandra mot den osäkra livslängden.
14. Timing
Särskilt för pensionssparande finns en stor risk att dåliga tider gör att aktiemarknaderna rasar strax innan du går slutdatum för sparandet. Många följer rådet att pensionssparande ska vara i 100% aktiefonder, men när de går i pension och vill få en fast pension varje månad kan de tvingas sälja aktieinvesteringar vid fel tillfälle för att byta till ett traditionellt livbolag med lägre risk. Även i övrigt kan det hända att arv eller bostadsköp råkar ske när marknaden är i ett extremläge, så att du i efterhand ser att investeringar gjordes eller såldes till extrema priser som gör att avkastningen blev onödigt låg.
14. Korrelation
Samvariation (korrelation) är diversifieringens ärkefiende. Risken att priserna på olika tillgångsklasser (länder, branscher, råvaror, typer av fastigheter) alla rör sig i samma riktning verkar ha ökat, troligen på grund av att förvaltning allt mer blivit en global verksamhet.
Och dina val av investeringar påverkar problemets storlek. Du kan ha frestats att enbart köpa aktiefonder som har gynnats av trenderna de senaste 5-10 åren (vilket när detta skrivs är USA-aktier och IT-branschen). Då ökar känsligheten för oväntade händelser. Dessutom kan korrelationen ändras över tiden, till exempel så att bostadspriserna påverkas mer av börsutvecklingen.
15. Överdriven försiktighet
Som sagt i den första punkten borde långsiktiga sparare egentligen inte bry sig om kortsiktiga svängningar. I en artikel om risk kan det verka paradoxalt, men överdriven försiktighet är också en slags risk. Det beror på att vi ofta jämför oss med grannar och bekanta, och inte vill ha det sämre ekonomiskt. Historisk erfarenhet säger tydligt att pensionssparare som helt undviker riskerna på aktiemarknaden i snitt har fått mycket lägre avkastning och därmed en lägre pension.
16. Att inte nå målet
Detta är ofta den avgörande risken för individen. Oavsett om målet är en resa, bröllop, husköp eller ett tryggt liv som pensionär, vill vi ha tillräckligt med pengar för att lyckas. Fördelen som sparare är att vi kan öka både spartiden och storleken på automatiska överföringar varje månad, vilket ökar chansen att lyckas.
Visst finns även många människor som sparar pengar av gammal vana, utan att ha valt ett bestämt mål. Då är målet nog de känslor av trygghet och frihet som finansiell styrka ger. Och även då kan sparkapitalets storlek plötsligt få betydelse, om till exempel en sjukdom kräver en dyr operation utomlands eller en kär släkting hamnar i ekonomiska problem.
Risk ger ofta ökad chans
Avgörande för att öka chansen att lyckas bra med sitt sparande är att välja rätt risker och lagom risktagande totalt sett. För att få avkastning på en rimlig nivå, och undvika bankerna nollräntor, måste vi acceptera osäkerhet om framtiden.
En tröst kan också vara att en längre tidshorisont mildrar de flesta riskerna i listan ovan. Så länge den genomsnittliga spartiden är över 20 år säger historisk erfarenhet att risktagande på aktiemarknaden i första hand ger klart ökad chans att lyckas nå sparmålet.
