Värdet hos ett börsföretag, och därmed dess aktier, går att beräkna matematiskt. De basfakta som krävs för en värdering är en uppskattning av framtida vinster, samt investeraren avkastningskrav. Och även fastän framtiden egentligen är okänd går det att göra rimliga antaganden om vad som sannolikt kommer att hända i framtiden med försäljningsvolymer och vinstmarginaler. Ny information kan ändra prognoserna, men totalt sett på hela aktiemarknaden borde ändå aktiekurserna normalt vara trögrörliga.
Fast ett börsindex med prisutvecklingen på aktiemarknaden de senaste 50 åren visar att svängningarna i prisnivå har varit betydligt större än vad som går att motivera med förändringar i framtidsprognoser. Ibland har aktiekurserna i ett land stigit brant och fördubblats på ganska kort tid, trots att den ekonomiska verkligheten är relativt oförändrad. Ibland sker börsras, då marknadsvärdet faller 20, 30, 40 procent på mindre än ett år.
Uppenbart spelar investerarnas psykologi stor roll för aktiekurserna. Ny positiv information tillsammans med en optimistisk stämning kan ge en långvarig prisuppgång, som blir självförstärkande eftersom människor har en tendens att tro allt mer på trenders hållbarhet ju längre de pågår. Flockbeteende, när människor litar på att majoriteten beter sig rationellt och därför inte gör någon egen utvärdering, bidrar till att överdrifter ignoreras.
Börsbubbla
En börsbubbla inträffar när aktiekurser stiger långt över värdet enligt en värdering baserad på kända fakta. När majoriteten investerare sluta bry sig om hur mycket aktien kostar i förhållande till de vinster som skapas av företagens verksamhet, och fokuserar på trenden och förhoppningar att ännu fler människor kommer att vilja köpa, då kommer flödet av nya pengar att på kort sikt styra prissättningen.
Men samtidigt finns ägare som behöver pengar till något annat. När marknadsvärdet (aktiekursen gånger antalet aktier) stiger brant krävs därför mer pengar för att betala de aktieägare som vill sälja, även om andelen säljare är konstant. Därför är en börsbubbla med brant stigande aktiekurser i längden ohållbar, därför att mängden pengar som krävs för att hålla uppgången vid liv till slut blir för stor i förhållande till resten av ekonomin.
Robert Shiller
En forskare som blivit berömd i USA för sin förmåga att förutspå finansiella bubblor är Robert Shiller. Han började redan på 1980-talet att kritisera teorin att aktiemarknadens prissättning är rationell, och precis när IT-bubblan nådde sin topp i mars 2000 publicerade han boken ”Irrational Exuberance” som varnade att den kommande kursnedgången skulle bli brant. Boken uppdaterades 2005 och varnade då även för att bostadspriserna i USA var en bubbla. 2013 fick Robert Shiller Nobelpris i ekonomi.
Ytterligare tankar om de underliggande orsakerna till att psykologi skapar svängningar på aktiemarknaden och börskrascher kom 2009 i boken ”Animal Spirits” som Shiller skrev tillsammans med George Akerlof. Där pekar de på att människors tänkande styrs av förtroende, känslor om rättvisa, korruption, fast penningvärde och berättelser. Dessa fem ”djuriska känslor” gör att aktiemarknaden inte utvecklas rationellt baserat på fakta och matematiska värderingar.
Hyman Minsky
En annan välkänd USA-forskare som skapat teorier som förklarar börsbubblor och varför de spricker är Hyman Minsky. Hans modeller baseras på att majoriteten människor tror att trender kommer att fortsätta och därför satsar på momentum (att köpa de aktier som den senaste tiden har stigit mest), vilket förklarar varför ekonomier är instabila. När den finansiella utvecklingen blir ohållbar uppstår en kris, ett ”Minsky moment”.
En förklaring till att prisuppgångar är ohållbara, särskilt på aktiemarknaden, är möjligheten till belåning och att öka risktagandet och spekulera genom att investera lånade pengar. Minsky delar in låntagare i säkra (de som har löpande inkomster stora nog att amortera lånen), spekulativa (de som enbart har råd att betala räntorna) och Ponzi (de som likt ett pyramidspel behöver öka sin belåning för att ha råd med räntorna).
I boken ” Stabilizing an Unstable Economy” som kom redan 1986 gör Minsky en indelning av kreditgivningen i ekonomin i fem stadier: (1) Förflyttning: Någon nyhet gör att investeringar och belåning i ekonomin ökar. (2) Boom: Priserna på aktier och fastigheter stiger, risktagandet ökar när spekulanter köper med lånade pengar. (3) Eufori: Värderingen är historiskt sett väldigt hög, men allt fler människor lockas att låna pengar och köpa. (4) Vinsthemtagning: En ökande andel människor väljer att sälja, betala tillbaka lån och säkra gjorda vinster. (5) Panik: Någon händelse skrämmer plötsligt en stor grupp investerare att samtidigt försöka sälja, vilket ger prisras. De högst belånade tvingas då att sälja mot sin vilja och säljtrycket blir massivt.
Behöver du bry dig?
Även om aktiemarknaden har svängt dramatiskt så är den långsiktiga färdriktningen för aktiekurserna uppåt. Det beror på att börsföretag normalt går med vinst, och därmed kan investera och växa sig större. Efter IT-bubblan tog det 12 år innan IT-fonden återhämtade tidigare rekord, men sedan har branschen fortsatt uppåt. Även globalfonderna hade en svag utveckling efter år 2000, därför att USA-aktier och dollarn varit för högt värderade. Och kanske har en för hög värdering upprepats de senaste åren.
Så vad blir slutsatsen? Behöver du som köper aktiefonder bry dig om risken för börsbubblor? Det beror helt klart på hur lång spartid du har kvar. För pensionssparare med 30-40 år kvar till pension är en börskrasch de närmaste åren tvärtom positivt, eftersom de då kan på fler aktier för de pengar som sätts in, medan dagens pensionärer får mindre pengar att konsumera. Men om du är på väg att gå i pension de närmaste 10 åren, då är det klokt att passa på att sänka risktagandet i ditt sparande när aktiekurserna är höga.
