Europafonderna har haft en svag utveckling hittills 2020, i snitt minus 9 procent. USA-fonderna har däremot stigit 2 procent, trots svagare dollar.
Med tanke på de drastiska effekter som pandemin Covid-19 haft på många företag är börsnedgången i Europa i sig inte konstigt, men lite svårare att förstå är varför USA-aktier gynnats.
En förklaring är att IT-aktier i år fortsatt utvecklas bättre än resten av aktiemarknaden, och i snitt 30 procent av de svenska USA-fonderna är IT-aktier, men bara 10 procent av Europafonderna. Omvänt så har de tio största bankerna i Europa backat i snitt 37 procent, och banker står för mindre del av USA-index. Konjunkturkänsliga industriföretag är också en större del av Europaindex, nästan dubbla andelen mot USA.
London förlorare
Detta räcker dock inte för att förklara hela skillnaden i avkastning. Investerarna verkar även mer generellt ha blivit mer skeptiska till europeiska aktier. En rimlig förklaring är ökad politiska osäkerheten i alla de fem största EU-länderna. Det har varit svårt att komma överens om stimulanspaket och de nuvarande ledarnas popularitet har minskat.
Londonbörsen är dessutom tydlig förlorare, rimligen till stor del på grund av dåligt skötta förhandlingar med EU om reglerna för relationen efter Brexit vid årsskiftet. Och en normal Europafond investerar 20 procent av pengar i London.
Nu är det bara drygt en månad kvar tills avtalet om nya handelsregler behöver vara klart för att hinna genomföras vid årsskiftet, men motsättningarna verkar oförändrat stora. Storbritanniens premiärminister Boris Johnsson har försämrat förutsättningarna genom att lansera ett lagförslag som i praktiken motsäger de regler för handeln mellan Irland, Nordirland och resten av Storbritannien som står i avtalet med EU som undertecknades i januari 2020.
En enig omvärld fördömer detta, vilket är helt logiskt eftersom internationella relationer till stor del bygger på att länder följer undertecknade avtal. Och framförallt blir det knappast meningsfullt för andra länder att diskutera handelsavtal med Storbritannien om landet anser sig ha rätt att ensidigt bryta mot dem redan nio månader senare.
Positiv överraskning
En möjlig fördel med detta är att återkommande dåliga nyheter om hur Boris Johnsons regering hanterar Brexit skapar utrymme för en positiv överraskning. Om ett fortsatt nära samarbete med EU, inklusive fortsatt gemensamma regelverk och fri rörlighet för människor, oväntat dyker upp som resultat av förhandlingarna skulle rimligen aktiebörserna reagera positivt även i resten av Europa. Ekonomiskt är en isolering av London och den brittiska marknaden uppenbart en nackdel, särskilt som detta ger ökad osäkerhet om framtiden. Förhoppningsvis avslutas det politiska flaggviftandet med att sunt förnuft övertygar båda sidor.
.jpg)
