IT-fonderna är bland årets vinnare, men en genomsnittlig värdeökning på 24 procent fram till 1 september. De bästa har stigit dubbelt så mycket. Under samma åtta månader har USA-fonderna bara stigit 2 procent och Europafonderna har i snitt backat 10 procent.
Höga förväntningar
Som så många gånger tidigare har framförallt de fem största amerikanska IT-bjässarnas aktiekurser dragit iväg uppåt. Aktiekurserna i förhållande till vinsterna (p/e-talen) för Apple, Alphabet (Google), Microsoft, Facebook och Amazon har i snitt stigit till nästan 50, lite beroende på hur kvoterna beräknas, vilket visar att förväntningarna om stigande vinster i framtiden är höga. Apple och Tesla har dessutom nyligen genomfört aktiesplit, som fördelar börsvärdet på fler aktier, vilket ger en positiv psykologisk effekt.
På Stockholmsbörsen har många små IT-företags aktiekurser i år stigit mer än 100 procent. Några har börsvärde över 10 miljarder kronor och är därmed ofta stora innehav i aktiefonder: Sinch, Stillfront, Embracer och Evolution Gaming. I snitt har de tio största svenska teknikbolagen ett p/e-tal på 64, enligt en analys i Dagens Industri. Även den klassiska folkaktien Ericsson har återhämtat sig och stigit 24 procent under årets första åtta månader.
Argumenten för IT-optimismen och kursuppgången varierar. Vissa pekar på de positiva effekterna av coronapandemin, som ökat efterfrågan på IT-lösningar. Andra ser uppgången som en bubbla likt 1999, där spekulanter köper aktier för att de tror att den kortsiktiga börsuppgången ska fortsätta. Alternativt bryr sig majoriteten investerare främst om att få aktiemarknadens snittavkastning, genom att passivt följa ett börsindex, även om den stigande värderingen av IT-bjässarna gör att avkastningen i framtiden blir låg.
Större risk
Rent matematiskt så betyder nämligen en dyrare aktie att värderingen av framtida kassaflöden och utdelningar stiger, vilket allt annat lika betyder att avkastningen någon gång i framtiden kommer att bli lägre. Risken på kort sikt blir helt klart större, eftersom en skandal eller ett myndighetsbeslut slår hårdare mot en optimistisk värdering. Erfarenheten från när IT-bubblan sprack år 2000 är att de största och bästa företagen klarade sig, men det tog ofta över tio år innan deras aktiekurser återhämtade sig och passerade de tidigare rekorden. Ericsson har fortfarande inte återhämtat börsraset.
Generella analyser av ekonomisk tillväxt och aktievärdering pekar på att utrymmet för avkastning till aktieägarna på lång sikt framöver är begränsat till ungefär 5 procent per år, vilket motsvarar summan av utdelningar och BNP-tillväxten. Fundamentalt sett kan börsvärdet inte frikopplas från den reala ekonomins storlek och brant stigande aktiekurser idag betyder därför en flackare kurva framöver. En åldrande befolkning med stort behov att pensionsspara ger sänkta avkastningskrav, men det betyder inte att nästa generation kommer att betala lika mycket.
Efter en åtta år lång högkonjunktur både i världsekonomin och IT-branschen, med brant stigande försäljning och vinster, överraskade pandemin Covid-19 och gav ett brant börsras under mars även för IT-företagen. Men därefter verkar fokus ha flyttats till tiden efter att framgångsrik global vaccinering gör att människor världen runt kan återgå till sitt tidigare liv. Fast betyder det verkligen att IT-företagen kommer att lyckas så mycket bättre? Risker som tidigare skrämt investerarna finns kvar, som att mer optimistiska konsumenter skapar inflation eller att handelskriget mellan USA och Kina förvärras. Och erfarenheten från till exempel fjärde kvartalet 2018 är att IT-aktierna då faller mer än snittet.
