USA-dollarn har fortsatt ned under sommaren och har därmed försvagats 12 procent de senaste tre månaderna. Ur ett svenskt perspektiv bromsat detta den globala börsuppgången. Fast en starkare krona är i grunden bra för oss svenskar, eftersom vår köpkraft ökar, även om avkastningen på riskabla placeringar samtidigt blir sämre.
Ändrade valutakurser gör att börsutveckling och fondernas avkastning skiljer sig, därför att media rapporterar dem i olika valutor. Och under tidsperioder som de senaste tre månaderna då valutakurserna ändras snabbt blir skillnaden stor. Just nu gäller detta särskilt USA-fondernas utveckling, eftersom dollarn har försvagats brant de senaste månaderna. 13 maj kostade en dollar 9:82 kronor, men idag tre månader senare har växelkursen fallit med drygt en krona till 8:68 kronor.
Media rapporterar normalt hur börsindex utvecklas i lokal valuta. Till exempel är nivån på amerikanska S&P 500 när detta skrivs 3380, vilket är 18 procent högre än för tre månader sedan. Fast det är räknat i dollar, inte i kronor.
USA-fonderna bara 4%
Fondernas avkastning rapporteras däremot normalt i svenska kronor här i Sverige. Och deras värdeförändring påverkas därför både av ändrade växelkurser och av hur till exempel börserna i New York utvecklas. De senaste 3 månaderna har de svenskregistrerade USA-fonderna i snitt stigit 4 procent, vilket alltså beror på att växelkursen har fallit nästan lika mycket som börsuppgången räknat i dollar.
Även jämfört med årsskiftet finns en skillnad, eftersom USA-dollarn började året med en växelkurs på 9:32 och nu fallit till 8:68. Den värdeminskningen på 7 procent bidrar till att USA-fonderna räknat i svenska kronor i snitt bara segat sig upp 1 procent sedan årsskiftet, trots att börsindex som S&P 500 tack vare återhämtningen under sommaren är betydligt mer på plus.
Även globalfonder
Den här effekten av en svagare dollar gäller även i hög grad globalfonder och branschfonder, eftersom de investerar en stor del på börserna i New York. Mer än hälften av världsindex är amerikanska aktier och en genomsnittlig svensk globalfond har 55 procent placerat i USA. Det gör att väldigt många av de populäraste fonderna påverkas negativt av en svagare dollar.
Dessutom finns andra faktorer som ger skillnader i avkastning mellan index och fonder, främst att fonderna tar ut avgifter och att aktiva förvaltare har andra innehav än index, till exempel större andel småbolag. Detta syns tydlig i en granskning av avkastningen hos fonder i samma kategori, till exempel har den svenska USA-fond som utvecklats bäst hittills i år fram till 12 augusti stigit 9 procent (Swedbank Robur USA), medan den sämsta (SEB Nordamerika) har backat 7 procent under samma period.
