Europafonderna har i snitt backat 9 procent hittills i år och klarat sig klart sämre än USA-fonderna, som bara tappat 2 procent. Förlorare i Europa är fonder inriktade på länder som drabbats hårt av Covid-19, som Italien och Spanien. Men även Norgefonderna har backat klart mer, troligen främst beroende på en indirekt effekt av coronakrisen, brant fallande oljepriser.
Vinnare hittills i år är främst Sverigefonder och Nordenfonder, som visserligen föll kraftigt i mars men sedan har återhämtat sig mycket brantare. Sverigefonderna har i snitt återhämtat hela börsraset, räknat fram till 15 juli. Småbolagsfonderna som placerar på Stockholmsbörsen har i år i snitt stigit 4 procent.
Politiska strider
En tänkbar förklaring till nedvärderingen av södra Europa skulle kunna vara den politiska strid som utbrutit om ett stimulanspaket på EU-nivå, för att få fart på ekonomin, där Sverige och ytterligare tre länder håller emot och enbart vill acceptera lån, inte bidrag. EU:s starkaste ekonomi Tyskland vägrar tvärtom att acceptera ett paket som inte omfördelar pengar till nödlidande regioner. Konflikten kan dra ut på tiden och då förlängs lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten.
Osäkerheten kring Brexit är kvar, särskilt efter att coronakrisen hindrat förhandlarna att träffas och tagit fokus från processen. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vill försöka få klart ett första avtal innan årsskiftet och annars lämna EU utan avtal. Ökad politisk osäkerhet märks även i Frankrike, Italien och Spanien, där regeringspartierna har mött ökat motstånd under coronakrisen.
Aktiemarknaden ogillar ny politisk osäkerhet, men är den verkligen en nyhet? Nej, de politiska problemen i Europa är till stor del välkända sedan länge och hanterbara för de flesta börsföretag. Dessutom är de ekonomiska problemen ofta värst för den offentliga ekonomin. Till exempel är brant öka arbetslöshet en nackdel för företag som säljer konsumentprodukter, precis som minskat resande ett problem för hotelloperatörer – men de negativa effekterna på statskassan är större, via ökat arbetslöshetsunderstöd och minskade skatteintäkter. Och även i USA har den politiska osäkerheten ökat, när Donald Trumps chanser att vinna presidentvalet krympt.
En bättre förklaring till att Europafonderna utvecklats sämre i år är nog att branschfördelningen är annorlunda än i USA, med högre andel banker och andra konjunkturberoende företag här, medan bland annat IT-företagen väger tyngre på börserna i New York. Detta är dessutom en mer stabil skillnad som borde väga tyngre i aktievärderingen. Fast å andra sidan verkar den redan vara med råge diskonterad (inräknad i aktiekurserna), med tanke på att USA-index trots Covid-19 lyckats återvända till samma nivå som vid årets början.
Framtiden
Framöver kan dagens mer pessimistiska syn på möjligheterna för europeiska börsföretag visa sig realistisk, samtidigt som en andra våg av Covid-19 just nu ser ut att vara ett större hot i de folkrikaste staterna i USA. En ny förtroendekris, som orsakar ett börsras likt det under mars, skulle rimligen slå hårdare mot de aktiebörser som Stockholm och New York där återhämtningen varit starkare de senaste fyra månaderna. Ur det perspektivet gör nedvärderingen av Europafonderna under första halvåret att de lockar pessimister som söker säkrare placeringar, aktiefonder med lägre fallhöjd.
.jpg)
