Hittills under 2020 har 19 nya svenska fonder startats. Bara fyra inledningar av året de senaste 15 åren har det startats fler. Orsaken till det stora antalet är troligen den starka börsutvecklingen förra året, då den genomsnittliga aktiefonden steg 31 procent. Det ökade branschens intjäning och rimligen även optimismen när det gäller att kunna övertyga tillräckligt många att välja en ny oprövad fond.
Spridningen bland de nya fonderna är stor både när det gäller fondbolag och kategorier. SEB har startat flest, fyra olika ”Auto Hållbar” som placerar globalt med mellan 25 och 100 procent i aktier. I övrigt är det bara enstaka varumärken i fondnamnen, vilket visar att fondföretagen främst fokuserar på att sälja de fonder de redan har. Det enda nya fondbolaget är Frost Asset Management, med hedgefonden Frost.
Bara en vinnare
Anmärkningsvärt är att bara en fond tillhör en kategori som var bland förra årets vinnare (Rysslandfonder, IT-fonder och Sverigefonder inriktade på småbolag). Detta är en stor skillnad mot förr, då många av de nystartade fonderna försökte hänga på förra årets trender i aktiemarknadernas utveckling. En klar övervikt för bredare fonder visar att branschen mognat och fokuserar mer på att erbjuda helhetslösningar.
Avgifterna är också klart mer sansade än förr. I snitt har de 19 nya svenska fonderna en årlig avgift på 0,88 procent per år. Det som är mer anmärkningsvärt är att aktiefonderna i snitt är billigast och räntefonderna dyrast. Billigaste nya fond är Swedbank Robur Access Edge Sweden, bara 0,3% per år för en fond som försöker ta viss hållbarhetshänsyn men med liten avvikelse från jämförelseindex.
