Under första kvartalet 2020 präglades fondsparandet av fallande börskurser när COVID-19 skakade om världsekonomin. Men reaktionen har varit väldigt olika bland olika kategorier sparare visar Fondbolagens Förenings kvartalsstatistik, som visa hur fondsparandet är fördelat mellan olika kategorier som hushållens sparande via ISK, sparande till pension samt företagens fondsparande.
Räntefonder
Tydligast var skillnaden när det gäller sparande i långa räntefonder: Både det förvaltarregistrerade sparandet och företagens innehav minskade drastiskt, tillsammans 23 miljarder kronor, vilket motsvarar 17 procent av dessa kategoriers sparande i fondtypen. Samtidigt gjordes insättningar i långa räntefonder via fondförsäkringar och PPM på 15 miljarder kronor, vilket är över 8 procent av sparkapitalet i fondtypen.
Aktiefonder
Samma mönster syns i det stora utflödet från aktiefonder (som månadsstatistiken tidigare har rapporterat främst skedde under mars, när aktiebörserna rasade). Fondförsäkringar och PPM som äger nästan två tredjedelar av sparandet i aktiefonder gjorde relativt sett små uttag, motsvarande 1,5% av sparkapitalet. Mycket större uttag i procent gjordes av förvaltatregistrerat (7% av fondförmögenheten), ISK (6%), företag och hushållens direktsparande (båda 5%).
Vid utgången av mars utgjorde hushållens PPM-sparande den största delen av den totala fondförmögenheten som rapporteras till statistiken (29 procent), följt av sparande till främst tjänstepensionen via fondförsäkringar (22%). Hushållens direktägda sparande har under många år minskat och är nu bara 10 procent av hela det svenska fondsparandet. Det som istället har ökat är att förmögna svenskar sparar mer skattegynnat via ISK (8%), förvaltarregistrerat via till exempel Avanza och Nordnet (10%), samt via företag (9%).