De flesta frågor om fonder och annat sparande som människor ber mig att svara på är grundläggande, eller kräver att jag först får grundläggande information innan jag kan svara. Allra först gäller det förstås att ha en tillräckligt hög inkomst, innan det är rimligt att spara pengar. Sedan måste individen själv välja sparmål och risknivå.
Vårt liv är normalt uppdelat i 5 delar ekonomiskt sett: barn/student, singel med jobb, förälder, karriärens slutspurt, pensionär. Barn kräver större bostad och högre kostnader för nästan allt, så det är främst under del två och fyra som det finns utrymme att spara. Bäst utrymme att pensionsspara extra har vi i slutet av karriären, då inkomsten normalt är högst och vi redan har köpt det mesta vi behöver.
För att hjälpa dig som har utrymme att spara har jag summerat mina svar i 20 grundläggande privatekonomiska tips, med den enda begränsningen att du redan har fast jobb, eller ett rejält sparkapital:
Tid, lycka och pengar
(1) Över en normal nivå ger mer pengar inte ökad lycka. Forskningen visar att de som till exempel vinner mycket pengar i ett lotteri tillfälligt blir gladare, men effekten klingar av ganska snabbt. Det finns annat som faktiskt har en permanent effekt (till exempel omges av fler vänner och att lägga mer tid på att hjälpa andra), medan det är troligen är meningslöst att ägna sin tid åt att bli rik om slutmålet är att bli lycklig.
(2) Tid är den trånga resursen, inte pengar. Du kan sälja din tid till en arbetsgivare för att få mer pengar. Men det omvända går inte, att sedan köpa tillbaka tiden för pengarna. Alltså är det mer avgörande att fatta rätt beslut om hur du använder din tid, än att fatta rätt ekonomiska beslut. Fast brist på pengar är förstås också ofta ett hinder, så visst är det även viktigt att ha inkomster och sparande.
Mina argument finns i Funderingar kring tid, pengar och lycka
(3) Sparande behöver aldrig användas, det ger ändå frihet och trygghet. Särskilt det mest grundläggande sparandet, ett buffertsparande för att klara oväntade utgifter, gör nytta även om det aldrig används. Enbart möjligheten att kunna köpa det som behövs är tillräckligt för att sparandet ska vara värt besväret.
Buffert
(4) Nyckeln till att få sparkapitalet att växa är låga fasta kostnader, plus att undvika små dagliga frestelser. Fast kostnader som hyra, räntor, försäkringar, prenumerationer och månadsavgifter kan tillsammans ta en så stor del av din inkomst att sparande blir omöjligt. Och små kostnader varje dag (som en kopp kaffe, eller ett paket cigaretter) blir väldigt mycket på ett år. Skapa utrymme att spara genom att prioritera bort det du klarar dig utan.
(5) Buffertsparande ska vara lättillgängligt, oberoende av aktiemarknaden. Ett extra bankkonto är enklast, men till exempel en företagsobligationsfond ger också en rimlig risknivå. Tack vare kreditkort är det enkelt att få några veckors frist med att få ut pengar från buffertsparandet, men det gäller att inte riskera att känna att pengarna är låsta för att aktiemarknaden nyligen rasat.
Mer om detta i Låt inte dina planer bero av börsen
(6) Månadssparande är enklaste tricket. Att lägga in automatiska överföringar (till ett annat konto, en annan bank, eller en fond) är snabbt fixat och sedan försvinner pengar nästan omärkligt. Det liknar tricket hos många digitala tjänster, som drar små belopp varje vecka eller varje månad, så att kostnaden knappt märks. Genom att skapa ”mentala penningpåsar” blir det lättare att avstå från onödiga kostnader, därför att det vanliga lönekontot är nästan tomt.
Ta nya beslut om ditt månadssparande
Sparmål och spartid
(7) Bankerna vill att du ska ha många sparmål, men bättre klara ett i taget. Avgifter som tas ut varje år gör att bankerna tjänar mer om du sparar till flera olika mål samtidigt, så att spartiden blir längre. Men chansen att faktiskt lyckas ökar om du fokuserar på ett mål i taget. Välj det du tycker är viktigast först, och fokusera på det.
(8) Antal år som troligen är kvar till ditt sparmål avgör både insatsen och risktagandet. Ofta är det svårt att veta när pengarna till ett sparmål behöver finnas redo, särskilt gäller det att byta bostad eller bilda familj. En rimlig lösning är att försöka spå när pengarna tidigast kan behövas, och sedan försöka se till att insättningarna är tillräckligt stora och risktagandet lågt nog för att nå målet i tid.
(9) Det är nästan alltid insättningarnas storlek som avgör, inte avkastningen. Säkraste sättet att nå sparmålet är att öka storleken på månadsöverföringen. Även om spartiden är 5-10 år så ger det mycket större effekt än om du lyckas välja en fond med hög avkastning, eftersom det först är i slutet av spartiden som merparten av pengarna är med och kan växa.
Risk
(10) Bankerna tjänar på att du ökar ditt risktagande, se upp om du både lånar och investerar maximalt. Men deras vinst är en dold kostnad, till exempel skillnaden mellan räntan på sparkonton och bolån. De senaste 30 åren har förstås många människor tjänat på risktagande, till exempel att ha stora bostadslån och samtidigt spara lika mycket i aktiefonder. Men framtiden kan bli annorlunda, börsras kan ta väldigt lång tid att återhämta. Se därför till att du själv medvetet valt ditt risktagande.
(11) Enskilda aktier är bättre än nätkasinon – men tro inte på lögnerna om risk. De flesta människor ogillar osäkerhet om framtiden, men många gillar faktiskt risktagande och spel om pengar. Då är enskilda aktier bättre än fonder (och mycket bättre än ett nätkasino där banken alltid vinner). Fast var medveten om att den förväntade avkastningen inte alls ökar om du satsar allt i en aktie, fastän banksäljare brukar säga att ”högre risk ger högre avkastning”. Sanningen är att det bara är ökad marknadsrisk (att låna pengar och köpa fler aktier, likt AP7 Aktiefond) som höjer den förväntade avkastningen.
(12) Breda aktiefonder ger bekvämlighet och lägre risk. Men för att få chans till hög långsiktig avkastning måste du tåla marknadens ”beta”. Det går inte att få lika stor chans till hög avkastning som ett börsindex utan att samtidigt riskera motsvarande förlust. Säljare försöker ofta ge intrycket att de har lösningar med bättre egenskaper, men det finns alltid någon mer eller mindre dold nackdel. Fast om sparandet är riktigt långsiktigt, 20 år eller mer, så behöver du inte bry dig om kortsiktiga svängningar.
(13) För extremt långa spartider, 40 år eller mer, är ökat ”beta” den bästa lösningen. AP7 Aktiefond, som förvaltar icke-väljarnas pengar inom PPM, är det tydligaste svenska exemplet på att ökad exponering mot hela aktiemarknaden har varit den bra lösning under en börsuppgång. Men tänk på att när spartiden inte längre är så lång, särskilt om den är mindre än 10 år, då ökar risken att ett börsras pågår så lång tid att du inte hinner återhämta förlusten.
Låga avgifter
(14) Bankernas vinster skapas med höga avgifter. Gör-det-själv ger låga kostnader. Ett bra exempel är börshandlade fonder, som inte ger löpande provisioner till bankernas säljare utan handlas direkt på börsen precis som enskilda aktier, så att privatpersoner får samma årsavgift som ett proffs (även om courtaget vid köp och försäljningar blir lite högre räknat i procent). Det lönar sig inte att ha säljare som rekommenderar billiga indexfonder, så du måste själv hitta dem och genomföra köpet.
(15) 1 procent extra låter lite, men varje år i 30 år blir det dyrt. Kanske är den främsta förklaringen till att banker tjänar så mycket pengar på fondsparande att de tar betalt ur fonden i procent per år. Om de istället behövde skicka en faktura så skulle kunderna reagera mycket starkare. Men kräv information om vad sparandet kostar räknat i kronor, totalt under förväntad spartid. Och fundera på om det vore värt att hitta ett billigare alternativ.
Hitta den bästa fonden
(16) Att anstränga sig för att öka sin månadslön ger bättre odds att lyckas än att försöka välja den bästa aktiefonden. De flesta människor har inte så stort sparkapital, och även om du har en miljon på fondkontot och lyckas höja årets avkastning med 5 procent så blir det 50.000. Lika mycket tjänar du på att byta till ett jobb som betalar 4000 kronor mer per månad, med skillnaden att den ökningen finns kvar även nästa år. Och på aktiemarknaden tävlar du med proffs med 30 års erfarenhet, en tävling som liknar att försöka köra bil bättre än ett F1-proffs.
(17) Välj först andel aktier i sparandet, och därmed rätt fondkategori. Risknivån (strategin) är klart mest avgörande för sparandets avkastning, främst hur hög andelen aktier är. När det gäller att hitta den risknivå som passar ditt sparmål och din spartid är det dessutom troligt att du får vettig hjälp av bankens rådgivare. Men tacka sedan nej till deras dyra blandfond och välj en billigare lösning. Eller jämför åtminstone med vad andra fonder i samma kategori kostar innan du tackar ja.
(18) Bestäm om du är en aktiv eller passiv sparare. Om du fram till nu har tyckt att det varit kul att välja placeringar, så kommer du troligen att fortsätta hålla koll på ditt sparande och uppdatera. Då är det rimligt att försöka hitta riktigt duktiga förvaltare som fortsätter lyckas. Men de flesta människor har annat de hellre ägnar sin tid åt och stannar passivt i samma fond, vilket talar för att vara nöjd med billiga indexfonder som tack vare låga kostnader ger ett resultat lite bättre än snittet.
(19) Skilj på argument och skäl, undvik att välja länder och branscher. Smala fonder innebär att pengarna måste placeras just där du bestämt, vilket minskar möjligheten för fondens förvaltare att anpassa innehaven när verkligheten ändras. Dessutom har även proffsen svårt att välja rätt, så sannolikheten är stor att amatörer missuppfattar den information de får eller agerar för sent.
(20) Prenumerera på Morningstars nyhetsbrev. Jag gör mitt bästa att ge bra mer detaljerad tips, varje vecka försöker jag hitta något som är värt att tänka på för att lyckas bättre med sitt sparande. Nyhetsbrevet är gratis, för vårt syfte är att göra Morningstar känt som ett företag med finansiell information du kan lita på. Vår vision är att ge alla kunskap nog att lyckas få en bra privatekonomi.
