Det svenska fondsparandet slår nya rekord, nästan varje månad. Av sammanlagt 5159 miljarder kronor per sista januari är 61 procent placerat i aktiefonder. En tydlig kategori med brant ökat intresse är USA-fonderna, svenska folket äger numera fondandelar i dem värda 148 miljarder kronor. Jämfört med för sju år sedan har sparandet i USA-fonder nästan fyrfaldigats.
Ett undantag är världens nästa största aktiebörs, i Tokyo. Det svenska sparandet i Japanfonder är bara värt knappt 14 miljarder kronor och kapitalet har bara dubblats på sju år. Ändå har Japanfondernas avkastning varit ungefär samma som från Europafonder de senaste tio åren, i snitt knappt 10 procent per år. Inte lika bra som Sverigefonder eller USA-fonder – men å andra sidan betydligt bättre än Östeuropafonder eller hedgefonder.
En avgörande faktor är nog att Tokyobörsen sällan har varit vinnare globalt sett enskilda kalenderår, och därmed fått extra uppmärksamhet. Undantag med extra brant börsuppgång de senaste 25 åren är bara 1999, 2005 och 2013. Istället är det mindre nedgångar än världsindex under dåliga år som i första hand har skapat den långsiktiga avkastningen, särskilt 2002 och 2008. Men fondsparare som letar vinnare verkar inte ha blivit imponerade.
Okända storföretag
En annan viktig förklaring till lågt intresse är nog att många av de största japanska företagen är nästan okända bland allmänheten i Sverige. En granskning med hjälp av Morningstars verktyg X-Ray av de 10 största innehaven hos Japanfonder som är valbara inom PPM, kombinerat med en sökning av företagsnamnen i arkivet hos DN och SvD, visar att 3 av 10 borde vara välkända företag även i Sverige: Toyota, Sony och Mitsubishi. 2 borde åtminstone vara svagt bekanta: Nippon Telephone & Telegraph (NTT) och Sumitomo. Men få svenskar gissar jag kan säga något om de 5 sista: KDDI, Keycene, Orix, Recruit Holdings och Takeda Pharmaceutical.
Jämför med de tio största innehaven i USA-fonderna: Microsoft, Apple, Amazon, Alphabet, Visa, JP Morgan, Mastercard, United Health och Bank of America. Vanliga svenskar vet kanske inte att ägarbolaget till Google heter Alphabet, och sjukvårdskoncernen United Health är nog också bara bekant bland specialintresserade. Men 8 av 10 välkända varumärken är klart bättre än Japanfondernas innehåll.
En annan förklaring, kanske relaterad, är rimligen att ingen av de svenska fondförvaltarna kan visa upp toppresultat med sina Japanfonder. Av 8 är 5 indexfonder och det är två av dessa som har fått lite högre Rating, fyra stjärnor. De övriga 3 är aktivt förvaltade, men så pass lite att många av de största innehaven är samma som i indexfonderna. Ingen av de svenska Japanfonderna är inriktade på småbolag, som har utvecklats mycket bättre. Ingen av förvaltarna är modig nog att gå sin egen väg (mer om detta i ”Åtta tråkiga svenska Japanfonder”, länk ovan till höger).
Låga förväntningar fördel
Men kanske är tråkighet en fördel framöver, tack vare att förväntningarna är lägre på okända börsbolag på en tråkig börs. Om framtiden fortsätter bjuda på osäker konjunktur och sämre vinstutveckling, så är låga förväntningar på Japanfonderna lättare att överträffa.
.jpg)
