Europafonderna hade ett bra 2019 och steg i snitt 29 procent, lika mycket som sammanlagt under de föregående fyra kalenderåren. Fast merparten av uppgången var återhämtning efter börsraset sista kvartalet 2018, så startpunkten har stor betydelse.
En mer långsiktig trend är att småbolagsfonder har haft en starkare utveckling i Europa de senaste fem åren, en trend som höll i sig under 2019. Här skiljer sig vår egen kontinent från USA, där det istället är aktier i de största tillväxtbolagen som är vinnare, särskilt IT-bjässarna med Apple och Microsoft i spetsen.
Inom Europa är det också skillnad på hur mycket extra avkastning fondspararna har fått från småbolagsaktier. Fördelen har varit klart störst i Storbritannien och Sverige. Fondindex för småbolagsfonder som enbart placerar på Londonbörsen klättrat 121 procent de senaste fem åren, medan breda UK-fonder bara segat sig upp 42 procent. Och småbolagsfonder som placerar på Stockholmsbörsen har i snitt klättrat 112 procent på fem år, medan fondindex för vanliga Sverigefonder bara stigit 59 procent.
Småbolag vinnare i London
Skillnaden är alltså allra störst bland fonder som placerar i Storbritannien. En rimlig gissning är att Brexit spelat roll, ifall de största börsbolagen på Londonbörsen skulle vara mer beroende av intäkter från EU. Fast det verkar inte vara så enkelt för dels började fördelen för småbolagsfonder redan 2010, långt innan Brexitomröstningen i juni 2016. Dels är det de senaste fem åren istället främst 2015 och 2017 som småbolagsfonderna utklassat vanliga Storbritannienfonder.
Under de senaste tre månaderna är småbolagsfonderna åter igen vinnare, de steg 16 procent i genomsnitt jämfört med 6 procent för vanliga Storbritannienfonder. Uppgången sammanfaller med att premiärminister Boris Johnson och Tories vann en rejäl majoritet i valet 12 december och genomförde Brexit per 31 januari, men återigen verkar det tveksamt om det finns ett orsakssamband.
Mer troligt är att framgång har fött framgång, i betydelsen att många investerare har lockats att köpa de aktier som historiskt har stigit mest, vilket ytterligare driver upp deras aktiekurser. Denna tendens har de senaste åren förstärkts av att olika typer av automatiserade strategier letar aktier baserat på avvikelser i nyckeltal, till exempel hög direktavkastning eller låg volatilitet, nyckeltal som ofta avviker positivt på Londonbörsen. Denna typ av strategier tenderar att fördela pengarna mer jämt över alla börsnoterade aktier, vilket påverkar aktiekurserna mer när ett börsbolag är litet och därför har relativt sett färre aktier på marknaden (mer om detta i "Smarta indefonder ger dyra småbolag", länk ovan till höger).
Se upp under Brexit
Fast se upp när Brexit faktiskt genomförs, enligt nuvarande tidtabell vid det kommande årsskiftet, då kan det vara klokt att undvika Storbritannienfonder. Bara 11 månader återstår för att förhandla fram ett handelsavtal med EU om inte Boris Johnson bryter ännu ett löfte och ber om förlängning, men baserat på de inledande uttalanden som parterna gjort verkar det svårt att nå fram till en överenskommelse så snabbt. Risken kvarstår att Storbritannien lämnar med en "hård Brexit" som innebär att ett avtal saknas för att reglera handel med EU och eftersom ungefär 50 procent av Englands export går till EU, motsvarande 12 procent av BNP, så skulle det drabba många börsföretag, både stora och små.
