Se upp med dyrare valutaväxling

En nackdel med utländska fonder är dolda kostnader för valutaväxlingen. Hårdare krav i Norge följs rimligen snart av att fondmäklare som Avanza och Nordnet måste byta finansiering även i Sverige, vilket kan ge dyrare fondbyten.

Jonas Lindmark 2020-01-30 | 13:58
Facebook Twitter LinkedIn

Förra veckan skrev jag krönikan ”Här kan du hitta de utländska vinnarna” med en stor tabell som visar hos vilka svenska mellanhänder de utländska fonderna finns. Några läsare hörde sedan av sig och påpekade att dolda kostnader för valutaväxling är ett problem när fondens andelskurs inte är i svenska kronor.

 

Den varningen är extra aktuell, för det finns risk att valutaväxling vid fondaffärer blir dyrare framöver, när nya regler tvingar fondmäklarna att sluta ta emot provisioner från fondbolagen och istället ta betalt direkt av fondspararna. EU-reglerna MiFID II som infördes i januari 2018 innebär att den tidigare logiken i fondbranschen, där mellanhänder får betalt via provisioner, bara är tillåten om detta höjer kvaliteten på tjänsten och inte hindrar en schyst hantering som fokuserar på vad som gynnar kunden. Kraven uppfylls inte, men hittills har fondmäklarna fortsatt att ta emot provisioner ändå.

 

Stopp för provisioner till fondmäklare

 

Snart verkar dock stoppsignalen komma. Även i Norge har samma regler införts, och förra veckan meddelade norska Finanstilsynet att deras undersökning visar att de flesta finansiella företag som tar emot provisioner bryter mot MiFID II. Provisioner har ofta tagits emot trots att fondspararna inte fått något mervärde. Rimligen måste snart svenska Finansinspektionen (FI) göra motsvarande uttalande.

 

FI satte ned foten redan i juni 2017 genom att förtydliga när provisioner får finnas kvar i samband med sparande och investeringar. FI offentliggjorde då nya regler för alla företag som levererar eller är mäklare av värdepapper (FFFS 2017:2). Centralt är kravet i kapitel 7 paragraf 2 att alla enskilda provisioner ska registreras och att mellanhanden sedan ska ”dokumentera hur de ersättningar och förmåner som institutet tillhandahåller eller tar emot, höjer kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls kunden.”

 

EU-kravet på rättvisa förtydligas därefter i paragraf 3: ”En ersättning eller en förmån ska anses vara utformad för att höja kvaliteten på en tjänst om följande villkor är uppfyllda:
1. Ersättningen eller förmånen är motiverad genom tillhandahållandet av en extra tjänst eller en tjänst på en högre nivå till en kund, som står i proportion till storleken på den mottagna ersättningen eller förmånen.
2. Ersättningen eller förmånen ger en påtaglig fördel för kunden.
3. Ersättningen eller förmånen är motiverad genom tillhandahållandet av en löpande förmån till kunden i samband med en löpande ersättning eller förmån.
En ersättning eller en förmån ska inte anses vara godtagbar om tillhandahållandet av den tjänst till kunden som ersättningen eller förmånen avser påverkas eller snedvrids på grund av ersättningen eller förmånen.”

 

Det är självklart att någon typ av minimicourtage eller fast avgift i kronor, likt avgifterna vid aktieaffärer, bättre står i proportion till tjänsten att hantera ett fondbyte. Nyckelorden ”i proportion till” och att tjänsten inte ”påverkas eller snedvrids” gör det olagligt att vissa fonder ger högre provisioner än andra, för det innebär att mellanhänder tjänar mer på att visa upp de dyra alternativen.

 

Betalt via valutaväxling istället

 

Likheterna är väldigt stora, så FI borde dra samma slutsats som kollegorna i Norge. Därmed verkar det troligt att nätmäklare som Avanza och Nordnet snart tvingas ändra affärsmodell när det gäller fondsparande. Istället för att erbjuda dyra fonder och få provisioner, så kommer de att börja förmedla billigare fondandelar, men ta betalt per transaktion eller per fondkonto.

 

Dyrare fondbyten är då en trolig effekt, särskilt för småsparare. Ett klassiskt sätt för finansbranschen att ta betalt utan att det märks är via sämre kurs vid valutaväxling. Normalt idag är att valutaväxlingen vid fondbyten kostar 0,25 procent av transaktionens värde, men det är bara i det finstilta som kostnaden syns. Jag kollade några mellanhänder idag och värst är SEB, där står avgiften för valutaväxling inte alls med på de 2 A4 som visar alla avgifterna för ett ISK-konto, den syns bara om man klickar ”Visa detaljer” vid ett fondköp. Hos Avanza och Nordnet står 0,25% för valutaväxling vid fondhandel med i prislistan, men väldigt långt ned hos Avanza.

 

Nykomligen Savr är bland de dyrare. När jag skrev ”Äntligen är fonderna billigare via internet” i november tog de 1 procent per affär när fonden har andelskurs i utländsk valuta, men den kostnaden är nu sänkt till 0,5 procent. Och växlingsavgiften syns väldigt tydligt hos Savr vid fondköp.

 

Låtsas växla alla brutto

 

Trenden verkar vara att valutaväxling vid fondaffärer blir dyrare. Åtminstone var SEB förr lite schystare, för 20 år sedan räknade de ut en gemensam andelskurs för alla kunder, både de som köpte och sålde utländska fonder en viss dag, och det var bara på växlingsnettot som banken gjorde en vinst. Nu låtsas både SEB och de flesta andra att alla transaktioner måste växlas brutto, trots att det självklart inte är sant att banken gör en separat valutaväxling för varje fondkund. Men det är såklart frestande att ta betalt på ett sätt som kunderna ofta inte ens märker.

Xfondmäklare Xfinansinspektionen Xavgifter

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar