Europafonderna har fått revansch de senaste tre månaderna med en värdeökning på i snitt 5 procent fram till 30 oktober. Samtidigt har Asienfonderna stigit 2 procent och USA-fonderna 1 procent.
Huvudförklaringen till mer positiva förväntningar på Europa är troligen att hotet har minskat kraftigt att det blir en ”hård” Brexit, helt utan avtal med EU. Ny lagstiftning från det brittiska parlamentet har bakbundit premiärminister Boris Johnsson, som begärt en förlängning av tiden fram till Brexit och lyckats övertyga mer än två tredjedelar i parlamentet att gå med på nyval 12 december.
EU bjuder på en andra förlängning av utträdet, fram till 31 januari. Men detta betyder främst att den gamla osäkerheten om den framtida relationen finns kvar, plus utökas med ny osäkerhet om valresultatet. Och aktiemarknaden avskyr osäkerhet.
Elände ekonomiskt
Ekonomiska experter som analyserat effekterna av att Storbritannien lämnar EU verkar dessutom fortsatt överens om att det negativa tydligt överväger, för båda parter. Brexit är ett elände ekonomiskt sett, oavsett exakt hur avtalet ser ut. Det nya avtalet som Boris Johnsson har förhandlat fram med EU har en konstruktion där Storbritannien helt lämnar tullunionen, en lösning som tidigare förkastats eftersom resultatet förväntas bli kraftigt minskad handel och därför ännu sämre BNP-utveckling i Storbritannien.
Ett starkt skäl att tro att det blir en kraftig omsvängning i opinionen innan valet 12 december är att det nya Brexitavtalet, med tullar på varutransporter över havet mellan Nordirland och Skottland, gör att båda dessa delar av kungariket hotar att bryta sig loss och återvänta till EU. En majoritet i Skottland vill bli självständiga och ungefär halva befolkningen i Nordirland ser sig redan som irländare. Även i Wales har andelen ökat till 40 procent, som enligt en opinionsundersökning nyligen svarar att de vill lämna unionen med England om detta gör att de kan stanna inom EU.
Helt klart är det nya Brexitavtalet som nu väntar på godkännande från det brittiska parlamentet något helt annat än den vision som gav kampanjen för ”Leave” segern i folkomröstningen 2016. Kostnaderna är stora och tydliga, samtidigt som nuvarande EU-migranter blir kvar. London kommer troligen att förlora sin roll som finansiellt centrum i resten av Europa. Kanske är detta förklaringen till att de flesta opinionsundersökningar visar att en majoritet även i England idag skulle rösta för att stanna i EU.
Labour och Liberalerna
Aktiemarknaderna skulle reagera mest positivt på om Brexit avbryts helt. Fast för att detta ska bli resultatet av parlamentsvalet 12 december krävs en kraftig omsvängning av opinionen. På grund av det brittiska valsystemet med majoritetsvalkretsar (en vinnare får jobbet) räcker det ofta med 35 procent av rösterna nationellt för att vinna en majoritet i parlamentet. Både de konservativa (Tories) och arbetarpartiet (Labour) har dock redan backat kraftigt jämfört med för ett år sedan. Istället har både Brexitpartiet och Liberaldemokraterna (som vill stanna i EU) fått brant ökat stöd. Liberalerna är ensamma om att tydligt vara för att stanna i EU, vilket kan gynna dem om övriga röster splittras mellan tre partier. Även Labour är dock för en andra folkomröstning. Samtidigt är britterna vana att taktikrösta och i varje valkrets kommer lokala opinionsundersökningar att bidra till att två alternativ utkristalliserar sig.
Efter nio år med Tories vid makten är troligen många väljare besvikna. Om tillräckligt många istället antingen väljer det mer populistiska Brexitpartiet (som blev störst i EU-valet i våras) eller försöker stoppa Brexit genom att rösta på Labour eller Liberalerna, kan Boris Johnsson förlora valet. Men risken finns då att ingen ny majoritet uppstår. Alternativt blir det en andra folkomröstning om ifall Storbritannien ska lämna EU, vilket verkar ge aktiemarknaden hopp att slippa Brexit. Men vägen dit är lång och osäkerheten är minst lika stor som tidigare.
Xeuropafonder
