Förr var det stor skillnad mellan länder i inflation och räntor. Men i takt med globaliseringen av handeln med varor och digitala tjänster har även inflationen blivit global. Långvarig låg inflation först i Japan och sedan i Europa och USA har gjort att centralbankerna reagerat med räntor nära noll, vilket har höjt värdet på både aktier och fastigheter.
Förväntningar fastnar
Anledning till att politiker och ekonomer oroas över låg inflation, och därmed fallande priser på många områden, är de effekter som fallande priser generellt (deflation) haft i till exempel Japan. Om människor förväntar sig deflation så blir det rationellt att vänta med att köpa, vilket minskar konsumtionen och bromsar den ekonomiska tillväxten. Ett annat problem är att löner är trögrörliga nedåt, så i en ekonomi utan inflation får arbetsmarknaden svårare att anpassa sig till ändrade förutsättningar.
Experterna tvistar om vad som är huvudorsaken till den långa perioden med låg eller obefintlig inflation globalt. Den förklaring jag tycker verkar mest rimlig är att människors förväntningar om framtida priser tenderar att fastna vid oförändrade priser om inflationen under en period har varit väldigt låg, vilket gör att stabila priser förstärker sig själv. Ett tidigare exempel är att under hela 1800-talet hade Europa extremt låga inflation.
Under 1900-talet har istället upprepade gånger högkonjunkturer orsakat stigande priser följt av stigande räntor. Men globaliseringen och ökad internationell handel har de senaste 15 åren gjort att priserna inte reagerar som tidigare. Låg arbetslöshet i ett enda land ger inte längre ökad inflation, när det mesta vi köper är importerat.
Utbudschock höjer priser
Den klassiska orsaken till plötsligt ökad global inflation är en utbudschock, till exempel att brant stigande oljepriser på 1970-talet drog med sig löner och andra priser uppåt. Motsatsen är en viktig förklaring till den nuvarande låga inflationen, för när oljepriserna halverades hösten 2014 sänktes kostnaderna i många sektorer och öppnade för prissänkningar.
Och fortfarande gäller att när arbetslösheten i ett land blir väldigt låg får vissa sektorer akut brist på arbetskraft och lönerna där stiger kraftigt. I Sverige har detta redan hänt inom offentliga sektorn, och gynnat till exempel sjuksköterskor och matematiklärare i storstäderna. Om tillräckligt många yrken påverkas så slår lönehöjningarna igenom på priserna och därmed på konsumentprisindex (KPI).
Globalt kan en liknande omsvängning ske när brist på välutbildad arbetskraft ger stigande löner i Kina och liknande befolkningsrika länder med stor exportindustri, så att företagen där höjer sina priser. Det hotet är särskilt starkt för varor där nästan all produktion idag sker i låglöneländer.
Se upp om KPI plötsligt stiger
En kritik av den nuvarande ekonomiska politiken fokuserar på mätningen av inflationen och anser att felaktiga metoder gör officiella KPI missvisande. Det finns både experter som anser att inflationen egentligen är mycket högre (för att den som vill köpa till exempel senaste versionen av Iphone måste betala mer än föregående år och det väsentliga är att äga en ny Iphone, inte att nya smarta telefoner har bättre prestanda) eller mycket lägre (till exempel för att digitala tjänster snabbt förbättras, men ofta är gratis för konsumenten vilket gör att denna ökade konsumtion inte ens räknas med i KPI).
Men i praktiken spelar det inte så stor roll hur korrekta KPI-beräkningarna är, det viktiga är att denna statistik används av centralbankerna för att bestämma deras räntepolitik. Och det är räntorna som till stor del avgör börsutveckling och investeringar, samt därmed aktiefondernas framtida värdeutveckling. Därför är det viktigt för aktiva fondsparare att försöka hålla koll på KPI och de liknande statistiska mått som centralbankerna använder.
Stimulans från centralbankerna har nämligen dramatiskt ökat penningmängden i de flesta industriländer. Det har ökat risken att plötsligt ökad misstro mot penningvärdet skapar en våg av hamstring följt av brant stigande priser. Till exempel skulle ett krig i Mellanöstern som stoppar oljeleveranser ge bränslebrist i Europa, som i nästa steg hindrar varutransporter och ger varubrist, medföra höjda priser och plötsligt stigande KPI. Här i Sverige skulle då Riksbanken tvingas höja räntorna, vilket troligen skulle sänka fastighetspriserna och bidra till en djup lågkonjunktur.
Xglobalfonder Xrisk
