Fondspararna i USA har kraftigt ökat sitt sparande i indexfonder, särskilt när det gäller placeringar på börserna i New York. För tio sedan innehöll indexfonder mindre än en fjärdedel av det sammanlagda kapitalet i amerikanska USA-fonder, men per 31 augusti i år har indexfonderna ökat sin andel till hälften.
Här i Sverige är andel som placeras i indexfonder mycket mindre, även om andelen även här har ökat. Per 31 augusti innehöll indexfonder 18 procent av det svenska sparandet i aktiefonder, enligt Fondbolagens Förenings månadsstatistik.
Bättre i New York
En förklaring till att indexfonder är mer populära i USA är att de lyckats bättre med att leverera hög avkastning. Skillnaden syns tydligt vid en jämförelse här i Sverige med indexfonder som speglar Stockholmsbörsen. De senaste 5 åren har de indexfonder som säljs i Sverige och följer S&P 500 och liknande USA-index klättrat 17 procent per år, medan aktivt förvaltade USA-fonder i kategori ”USA, mix bolag” under samma period ”bara” stigit 15 procent i snitt. Skillnaden på 2 %-enheter per år är större än skillnaden i avgifter, så det finns även andra förklaringar. En orsak är att aktierna i de största IT-företagen varit vinnare, både i år och tidigare (mer om detta i ”Låg inflation gynnar IT-aktier i USA”, länk ovan till höger) och aktiva förvaltare väljer ofta istället en hög andel småbolag.
Resultaten för Sverigefonder är annorlunda, här har avkastningen från indexfonder istället i genomsnitt varit sämre än från de aktivt förvaltade fonderna. Det gäller särskilt Avanza Zero och liknande indexfonder som enbart investerar i de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Aktivt förvaltade Sverigefonder har i genomsnitt stigit 10 procent per år de senaste fem åren, medan indexfonderna i snitt haft en årsavkastning på 8 procent. En viktig förklaring är att aktier i småbolag återkommande har utvecklats klart bättre.
Effektiva marknader?
En gammal diskussion är hur prissättningen på aktiemarknaden påverkas av om en stor del av kapitalet passivt investeras med samma fördelning som börsindex. Här används ofta felaktiga argument, som att indexfonder skulle driva på kursuppgångar (sanningen är att en indexportfölj inte behöver ändras alls bara för att en aktiekurs stiger, för det befintliga innehavet stiger lika mycket). Men om allt kapital som investeras automatiskt skulle placeras med samma fördelning som index, då skulle ny information från börsföretagen inte påverka aktiekurserna och företagsledningarnas kunde i så fall strunta i sina ägare.
Men dit är det väldigt långt kvar, även i USA. Även om indexfonderna vuxit så att de står för hälften av det amerikanska sparandet i USA-fonder, så dominerar de aktiva förvaltarna totalt sett. Indexfonderna äger bara 15 procent av det totala börsvärdet i USA. En sammanställning från Blackrock visar att aktivt förvaltade fonder och institutioner äger en fjärdedel av den globala aktiemarknaden och indexförvaltare en sjättedel, medan drygt hälften ägs av andra företag, försäkringsbolag och statliga ägare. Dessutom finns alltid möjligheten att företagsledningar eller riskkapitalister lägger bud på hela börsföretag om aktiekursen sjunker för lågt.
En orsak till att indexfondernas betydelse ofta överdrivs är att finansbranschen brukar fokusera på marknadsandelar som är baserade på nettoflöden. Och då de aktivt förvaltade fonderna ofta är äldre och har stora uttag av gammalt sparande, medan mer nystartade indexfonder har större andel nytt sparande, kommer ett fokus på nettot mellan insättningar och uttag att överdriva intresset för indexfonder (mer om detta i ”Indexfonder är bara 4% av fondmarknaden”, länk ovan till höger).
Xindexfonder Xusafonder
