Rysslandsfonderna har det senaste året stigit brant. I snitt är värdeökningen 32 procent under tolv månader fram till 18 september, drygt tre gånger mer än snittet bland aktiefonder som bara är en uppgång på 9 procent.
Särskilt intressant med den branta uppgången är att den tidigare tydliga kopplingen till oljepriserna verkar ha försvunnit. Överavkastningen hos Rysslandsfonderna jämfört med världsindex uppstod under två perioder, dels under förra hösten, dels från mitten på maj till mitten på juli i år – båda tidsperioder då oljepriserna föll. En rimlig förklaring är den tydliga förstärkning av de ryska statsfinanserna som skedde under 2018, då det federala budgetunderskottet vände till ett överskott på 2,7 procent av BNP. Det har minskat oron att lägre oljepriser ska tvinga fram ytterligare åtstramning av ekonomin.
Lägre risk
En annan tydlig förändring jämfört med tidigare är att de drastiska svängningarna hos aktiekurserna på Moskvabörsen har försvunnit. För tio år sedan hade Rysslandsfonder mer än dubbelt så hög historisk volatilitet som globalfonder. Men det senaste året är skillnaden försumbar: globalfonder har i snitt volatilitet 19 och Rysslandsfonder 20.
Istället är det obalansen i den långsiktiga avkastningen som borde oroa. Värdeökningen de senaste tio åren fördelar sig på sju år utan avkastning plus tre år med brant uppgång. Och hälften av uppgången hos Rysslandsfonderna de senaste fem åren är kopplad till att den svenska kronan har försvagats mot dollarn.
Kortsiktig spekulation
Många ryska aktier handlas i London och New York, vilket ökar utländska investerares inflytande på prisutvecklingen. Ett exempel är att svenska fondsparare reagerar starkt på börsutvecklingen. Under 2016 när Rysslandsfonderna förra gången steg brant ökade intresset brant och inflödet netto blev 4,9 miljarder kronor, motsvarande 43 procent av sparandet vid året början. Därefter följde två år med stora utflöden, samtidigt som fonderna minskade i värde. Och nu under sommaren har stora inflöden under juni och juli vänt till det största uttagen på över två år (4% av kapitalet i Rysslandsfonderna togs ut under augusti, enligt Fondbolagens Förenings statistik), till synes på grund av en liten svacka i börsutvecklingen. Min slutsats är att Rysslandsfonderna till ovanligt stor del används för kortsiktig spekulation.
Kanske orsakas bristen på långsiktighet av att de grundläggande ekonomiska problemen finns kvar: Sanktionerna från USA och EU mot Ryssland, konflikten med Ukraina, omfattande korruption och stora befolkningsgrupper som drabbats av hög inflation. Ett växande politisk missnöje med de ekonomiska effekterna av president Putins prioriteringar syntes förra veckan i lokalvalet i Moskva då regeringspartiet Enade Ryssland backade från 40 till 25 platser i fullmäktige. Men en förutsättning för långsiktigt stigande aktiekurser är att det finns tillräckligt med ägare som är villiga att satsa långsiktigt.
Xrysslandsfonder
