Latinamerikafonderna klarade sig bra i höstas, delvis tack vare ett valresultat i Brasilien som förväntades gynna börsföretagen, men i år har börsutvecklingen åter varit svagare än i andra delar av världen. Sett i ett tioårsperspektiv är regionen bland förlorarna, fondindex har bara stigit 70 procent sedan strax efter botten under finanskrisen våren 2009, medan globalfonderna stigit 190 procent.
Innehaven fortsätter att vara koncentrerade och väldigt lika. I snitt är 44 procent av kapitalet i de Latinamerikafonder som är tillgängliga via PPM placerat i de tio största innehaven och åtta av dessa är börsnoterade i Brasilien, där fonderna har mellan 55 och 70 procent investerat. Därför är den ekonomiska utvecklingen i Brasilien avgörande för fondernas resultat.
Korruption stort problem
Tyvärr är korruptionen i Brasilien ett fortsatt stort problem, som hotar stoppa den ekonomiska tillväxten. Enligt den internationella organisationen Transparency International, som utvärderar hur befolkningen i respektive land upplever sitt lands korruption, är Brasilien på plats 105 av 180 länder.
Ändå har en drastisk förbättring skett i ansvarsutkrävande på hög nivå de senaste åren. 2014 började en grupp åklagare peka ut högt uppsatta politiker i utredningar som media gav namnet ”Lava Jato” (biltvätt). Det började med en utredning av penningtvätt som visade att byggföretag hade betalat miljardbelopp i mutor till politiker för att få kontrakt med Petrobras, det gigantiska statliga oljebolaget. Vartefter upptäcktes kopplingar allt högre upp och nu är den tidigare presidenten Lula da Silva dömd till 25 år i fängelse. I mars arresterades även Michel Temer, som var president fram till valet i höstas, åklagaren säger att han varit inblandad i olagliga betalning på totalt ungefär 4 miljarder kronor från 1970-talet fram till förra året.
Storleken på mutorna är häpnadsväckande. Förklaringen verkar främst vara att de flesta stora byggprojekt belastats med extra kostnader (till exempel bygget av de fotbollsarenor som användes under fotbolls-VM 2014) och att pengarna till stor del används för att köpa röster från stora grupper politiker och från väljare. Pengarna har använts för att köpa makt, så därmed har mutorna behövt vara mycket större än som krävs för att enskilda individer ska kunna leva lyxliv.
Moro ny justitieminister
Valresultatet förra året var att stora delar av den politiska eliten byttes ut, främst genom tillträdet av president Bolsonaro, men också till stor del nya människor i kongressen. Dessutom utsåg Bolsonaro den domare som hade fängslat Lula da Silva, Sérgio Moro, till justitieminister. Men ökad mängd rapportering om korruption i media och fler fall till domstolarna gör nog att människors upplevelse av hur utbredd korruptionen förstärks, vilket är det Transparency International mäter.
Oroande nu är att majoriteten i den nya kongressen motsätter sig en del av de reformer som justitieminister Moro vill genomföra för att på allvar minska den politiska korruptionen, till exempel att ta bort kravet att bara högsta domstolen får döma aktiva politiker och att införa straff när politiker tar emot olagliga kampanjdonationer. Risken är stor att vissa politiker som har otur straffas, men att det korrupta politiska systemet lever vidare. I så fall för Brasiliens ekonomi svårt att växa och Latinamerikafonderna blir troligen en fortsatt dålig placering även de kommande tio åren.
Xlatinamerikafonder
