Låg vinsttillväxt sänker Sverigefonderna

Tvivel på lönsamheten hos de svenska storbankerna och fastighetsbolagen tillsammans med en svagare svensk krona, som devalverar företagens vinster ur utländskt perspektiv, har gjort att Sverigefonderna inte hängt med i börsuppgången. På lång sikt är det en fördel.

Jonas Lindmark 2019-05-09 | 13:29
Facebook Twitter LinkedIn

Sverigefonderna fortsätter att vara förlorare jämfört med de flesta andra typer av fonder, även om avkastning hittills under 2019 är hög. Men medan de flesta andra typer av aktiefonder är kvar nära sina högsta noteringar, har Sverigefonderna backat rejält under första veckan i maj.

 

En svagare svensk krona är den tydligaste direkta orsaken. Uttalanden från Riksbanken om att den svenska reporäntan kommer att stanna kvar under noll hela 2019 verkar ha minskat intresset för kronan, dollarn har stigit till kring 9:60 och euron till omkring 10:70.

 

Ungefär detsamma gäller sett över de senaste fem åren. Fondindex för Sverigefonder har stigit 67 procent under 5-årsperioden fram till 30 april, lite mer än Europafonderna (58%). De stora vinnarna är USA-fonder (123%) och särskilt IT-fonder (208%). Även fonder som investerar i Asien har stigit mer (98%). En granskning av vilka enskilda aktier som spelat störst roll visar tydligt att vinstutvecklingen hos de största amerikanska företagen Microsoft, Apple, Google och Facebook har haft stor effekt på fondernas resultat.

 

Visst finns det framgångsrika IT-företag med stark vinstutveckling i Sverige också, men de är inte alls tillräckligt stora för att ge motsvarande lyft åt Sverigefonderna. Vinnaren för 20 år sedan, Ericsson, har stigit rejält jämfört med under krisen i slutet på 2017, men jämfört med för fem och tio år sedan har aktiekursen knappt stigit alls.

 

Banker och fastighetsbolag

 

Istället har vinstförväntningarna på Stockholmsbörsen tyngts av stora andelar banker och fastighetsbolag. Att fler tvivlar på de tre stora svenska bankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank beror på att de hotas av politiska beslut om ökad beskattning och höjda kapitalkrav, samt eventuella böter för penningtvätt och ökade kreditförluster under nästa lågkonjunktur. Därför är deras aktiekurser låga i förhållande till vinsterna 2018, vilket ger p/e-tal på i snitt 9.

 

De stora fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen har ofta ännu lägre p/e-tal, de flesta är just nu mellan 5 och 10. Deras vinster har de senaste åren gynnats av extremt låga räntor och brist på lokaler som drivit upp hyrorna och hållit vakansgraderna nere. Men aktiemarknaden verkar skeptisk till att de goda tiderna kommer att hålla i sig, ökade vakanser och stigande räntor kommer troligen att sänka vinsterna.

 

Bland de femtio största svenska börsbolagen finns enligt Morningstar Direct ytterligare en handfull med lågt värderade historiska vinster: Volvo, SKF, Skanska, Boliden och SSAB. Gemensamt är att dessa företag är konjunkturkänsliga och att investerarna verkar räkna med att deras lönsamhet kommer att falla. Fast samtidigt är nästan hälften av de största börsbolagen högt värderade med p/e-tal kring 20, vilket tyder på förväntningar att deras vinster ska stiga.

 

Frågan för fondsparare och andra investerare är om det är realistiskt att de redan högt värderade bolagens vinster fortsätter stiga, vilket kräver att antingen omsättningen eller marginalerna klättrar ytterligare i koncerner som Atlas Copco, H&M, Essity, Hexagon och Telia. De senaste månaderna har många kommentatorer påpekat att den globala konjunkturen ser ut att mattas av, vilket tvärtom talar för motsatsen: sjunkande vinster.

 

Vinsterna om 20-30 år

 

Fast detta behöver inte vara ett problem för långsiktiga fondsparare, även om aktiekurserna de närmaste åren i så fall troligen också sjunker. Det avgörande för pensionssparare med 20-30 års spartid kvar som behåller sina fonder är istället vinsterna när pensionen ska tas ut. Företagens vinster om 20-30 år är såklart omöjliga att förutse. Möjligen går det att hitta argument för att svenska företag kommer att fortsätta vara välskötta, till exempel att de ofta har höga hållbarhetsbetyg.

 

Men givet att aktiekursen om 20-30 år inte påverkas av ändrade aktiekurser under 2019 (vilket verkar rimligt), så betyder de stigande aktiekurser (t ex de vi sett under de första fyra månaderna i år) rent matematiskt att värdestegringen framöver kommer att bli lägre. Därför kommer överdriven optimism om framtiden för en viss typ av placeringar troligen göra att fondsparare som valt att placera i dessa aktiefonder får svag värdeutveckling långsiktigt.

 

Relativt aktiefonder som placerar i USA och Asien så har Sverigefonder och Europafonder som sagt inte stigit alls lika mycket de senaste fem åren, vilket talar för att optimismen här åtminstone är svagare. Kanske beror det på att Europa brottas med tydligare ekonomiska risker, allt från effekterna av Brexit-förhandlingarna till svaga italienska statsfinanser.

 

Fördel Sverige

 

Svagare optimism kan förstås vara berättigad. Men historiskt sett har svängningarna i värdering ofta varit överdrivna, vilket talar för att det är en fördel för långsiktiga investerare att välja de placeringar som marknaden de senaste åren generellt har blivit mer skeptisk till, till exempel Sverigefonder.


Xsverigefonder

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar