Aktiefonderna har stigit brant de första fyra månaderna 2019, i snitt 20 procent. Förra gången aktiekurserna steg så brant i början av året var 2015, då MSCI världsindex nådde en topp i slutet på april och sedan föll tillbaka under hösten, med en botten i februari 2016.
Kommer samma sak att hända igen? Och spelar uppgången under början av året eller en eventuell nedgång senare i år någon roll för dig som fondsparare? Andelen av sparandet som placeras i aktier är ofta det mest avgörande beslutet för hur bra slutresultatet blir. När börserna stiger lockas många att placera i aktiefonder för att försöka få hög avkastning, men de riskerar därmed att köpa nära en topp i börsutvecklingen. Å andra sidan är det svårt att hitta alternativ som ger vettig förväntad avkastning, eftersom centralbankerna runt om i världen har pressat ned räntorna så lågt.
Jag skrev för några månader sedan om att en medveten sparfilosofi skyddar dig mot att bli lurad av fondbranschens säljare (”Mer pengar ökar ditt behov av sparfilosofi”, länk ovan till höger). Mest avgörande är hur lång tid du planerar att spara, men det är även viktigt att välja en syn på hur aktiemarknaderna fungerar och vad som i första hand skapar avkastning. Vad som är rätt beslut beror lite förenklat på vilken av fyra grupper placerare du tillhör:
Lång sikt passiv. Historisk erfarenhet talar för att aktiesparande ger lite högre avkastning, i genomsnitt. Om spartiden är mer än 20 år, vilket den ofta är i pensionssparande, så behöver du inte bry dig om aktiekurserna är höga eller låga just nu. Det är OK att behålla en hög andel aktiefonder under större delen av spartiden, så länge årsavgifterna är låga.
Lång sikt aktiv. En tydlig erfarenhet de senaste 20 åren är att aktiemarknaderna svänger omotiverat mycket jämfört med utvecklingen i den reala ekonomin. Det är väldigt få som lyckas pricka exakt rätt och sälja på toppar samt köpa tillbaka när börsindex har fallit som mest, men det räcker att sälja dyrt och senare köpa tillbaka samma aktiefonder billigare för att en aktiv strategi ska löna sig. Efter de senaste sju årens branta börsuppgång är det därför troligen ett bra tillfälle att minska andelen aktiesparande för att kunna passa på att köpa aktiefonder billigare under nästa branta nedgång.
Kort sikt passiv. Om den återstående spartiden är mindre än 10 år och du redan har sparat i samma aktiefonder i flera år, så är det troligt att ditt risktagande nu är för högt. De senaste tre årens börsuppgång har gett bra avkastning och skapar nu ett bra tillfälle att ta hem vinster och minska risktagandet. Tänk efter vilken andel aktier som vore rimligt om du idag hade alla pengarna på bankkonto och nu skulle flytta en del av sparandet till aktiefonder för att försöka få högre avkastning.
Kort sikt aktiv. Detta är den svåraste situationen, för det är frestande att spekulera och en period med framgång kan ge överdrivet självförtroende och en falsk tro att det finns enkla regler som förutspår framtiden. Vad som är rätt strategi beror även på hur stort sparkapitalet är och om plötsliga förluster skulle försämra din livskvalitet, men allmänt är det ändå klokt att minska andelen aktiefonder efter långa och branta börsuppgångar. Historiskt har börsras ofta varit så branta att fondsparare (som bara kan sälja en gång per dag och ofta med fördröjning) ställs inför fullbordat faktum. Under vissa perioder lönar det sig med ”momentum” (att köpa det som den senaste tiden har stigit mest), men när aktiemarknaden globalt redan har stigit sex år finns ökad anledning att ta hem vinster. Du har inte tjänat något alls förrän du sålt.
Xglobalfonder Xköptips Xspartid
