Tio år gör stor skillnad. I mars 2009 nådde börserna i New York botten under finanskrisen och dessutom hade USA då under många år varit en sämre placering än Europa.
Tio år senare, nu i mars 2019, är USA-fonderna tydliga vinnare både de senaste fem och tio åren. 2013 och 2014 var de två bästa åren, med årsavkastningar över 30 procent. Sett över de senaste fem åren har Europafonderna i snitt bara stigit hälften så mycket.
43% dyrare dollar
De senaste årens fina värdeökningen ur svenskt perspektiv beror till stor del på att USA-dollarn klättrat brant. Mätt som kvartalssnitt har dollarn inte varit lika dyr som nu på 17 år, bara i efterdyningarna på IT-bubblan kostade den mer. Från slutet på 2010 till mitten på 2014 låg dollarkursen hyfsat stadigt i närheten av 6,50 kronor. De senaste veckornas nivå kring 9,30 innebär att dollarn på fem år stigit 43 procent. Det betyder att hälften av USA-fondernas uppgång under 5-årsperioden beror på ändrade valutakurser.
En tydlig effekt är att börserna i New York nu väger betydligt tyngre i världsindex. De svenska indexfonder som placerar globalt har per 28 februari i snitt 59 procent USA-aktier. Andelen varierar beroende på vilket index de följer, främst om även tillväxtmarknaderna ingår. Globalfonder som följer ett normalt världsindex och enbart placerar i etablerade industriländer har 61 procent investerat på börserna i New York.
Onödig risk
Som jag påpekade i förra veckans krönika ger en så hög andel amerikanska aktier en onödig risk (se "5 skäl att ifrågasätta sin globalfond"). Särskilt riskabelt är det att ha en stor del av fondsparandet i både globalfonder och USA-fonder. Svenska fondsparare hade drygt 1000 miljarder kronor i globalfonder och 126 miljarder i USA-fonder per 28 februari, vilket tillsammans är 44 procent av sparandet i aktiefonder.
Euron har inte varit så dyr sedan 2009. Euron kostade kring 9 kronor ända fram till mitten på 2016, men numera kostar den 10,50 trots att Sverige varken har lägre räntor eller större ekonomiska problem än resten av Europa. Ett generellt problem för svenska fondsparare är därför att en återhämtning för kronan framöver skulle betyda att sparade i aktiefonder som placerar utomlands blir mindre värt.
Som sagt har fondspararnas beroende av dollarn ökat. Problemet med det är främst att USA sedan många år har stora underskott i både statsbudgeten och bytesbalansen med omvärlden, vilket betyder att investerare i andra länder måste köpa amerikanska statspapper eller att amerikaner sälja finansiella tillgångar utomlands för att inte dollarn ska falla i värde. I december 2018 var USA:s handelsunderskott 60 miljarder dollar, det största sedan 2008.
Historiskt finns flera långa tidsperioder då de flesta andra valutor stärks i förhållande till dollarn. Sambanden är komplexa, men i grunden avgör förtroende hos världens rika för USA. Det är inget problem idag när den amerikanska arbetslösheten är låg och tillväxten hög. Men nästa gång vindarna vänder och konjunkturen försvagas, då kan dollarn falla brant.
Xrisk Xusafonder Xvaluta
