Bioteknikfonderna hade dåliga år både 2016 och 2018. I slutet av förra året verkade den branta uppvärderingen under 2013 och 2014 (då värdeökningen på två år i snitt var 160 procent) långt i fjärran. Under fjärde kvartalet föll de istället 20 procent.
Men nästan hela detta ras har de tagit igen under årets första sju veckor. I snitt är värdeökningen 23 procent fram till 19 februari (och det krävs en värdeökning på 25 procent för att ta igen en nedgång på 20 procent). Uppgången är alltså nästan dubbelt så brant. Detta speglar utvecklingen mer generellt för aktiefonderna som säljs i Sverige, som i snitt föll 12 procent under fjärde kvartalet förra året och redan har stigit i snitt 14 procent räknat sedan årsskiftet.
Hög osäkerhet
Aktier i bioteknikföretag fortsätter alltså att vara en placering med hög risk. De tvära kasten ned och upp under det senaste halvåret gör att standardavvikelsen hos månadsavkastningen de senaste 5 åren för fonderna i kategorin i snitt har passerat upp över 25 procentenheter per år, vilket enligt EU-reglerna ger placering i den högsta riskgruppen 7.
Samtidigt har skillnaderna i snittavkastning ökat. Pictet Biotech har en snittavkastning på 9 procent per år de senaste tio åren, medan Candriam Biotech klättrat 21 procent per år. Candriam är även vinnare de senaste tre åren med en avkastning på 12 procent per år, medan årsavkastningen för SEB Bioteknikfond under samma period bara är 4 procent.
Förklaringen är inte i första hand skillnader i allokering. I snitt är 90 procent placerat i USA och den fond som har lägst andel (Franklin) har 87 procent där. Morningstars verktyg X-Ray (bocka för fonderna i rutan till vänster om deras namn i sökningen och klicka på ”X-Ray” ovanför) visar att överlappet för de sex största innehaven är komplett: Biogen, Gilead, Amgen, Vertex, Alexion och Regeneration finns som stora innehav i alla sex bioteknikfonder som säljs till småsparare i Sverige, med i snitt mellan 5 och 8 procent av fondförmögenheten.
En förklaring är att det bara finns knappt tjugo börsbolag i branschen som är tillräckligt stora för att ge förvaltarna god likviditet, samtidigt som EU-reglerna gör att förvaltarna måste ha 16 olika innehav (se ”Bättre välja billig bioteknik”, länk ovan till höger).
ETF tydlig fördel
Istället verkar det som att förvaltarna har haft olika mycket tur med sina korta affärer, som kan ge vinst om de lyckas spå bra nyheter från enskilda bolag. De framtida vinsterna är starkt beroende av forskningsresultat och tillstånd från myndigheterna i främst USA, faktorer som är svåra att förutspå. Därför brukar denna typ av företag ofta kallas ”förhoppningsbolag” och avgörande för fondernas ansvariga förvaltare blir alltså att lyckas pricka rätt förhoppningar.
Tyvärr är det tveksamt om det är en uthållig egenskap hos människor att lyckas med denna typ av gissningar, snarare spelar slumpen stor roll. Därmed är det troligt att fondsparare främst betalar fondbolaget höga årsavgifter för att någon ska spela roulett med deras pengar. I genomsnitt lönar sig det sig inte att hoppas på slumpen, historiken visar tydligt att det i genomsnitt ger en fördel att välja indexfonder med låga avgifter när de aktiva förvaltarna till stor del har samma innehav som index (”active share” är låg). När det gäller bioteknik innebär det börshandlade ETF, som Ishares och SPDR.
Xindexfonder Xläkemedelsfonder
