Anders Andersson var en av talarna när Fondbolagens Förening i början på veckan firade 40 år på Moderna Muséet i Stockholm. Han berättade om hur annorlunda det var när han skötte bilagan ”Pengarna & livet” i Expressen på 80-talet. Efteråt gick jag fram och pratade. Innan vi skildes överlämnade Anders sin bok ”Mina 152 bästa ekonomiråd” (2017, Ekerlids Förlag, inbunden 2016 har den titeln ”Mitt liv med dina pengar”).
Högre kvalitet förr
Boken är både hans professionella memoarer och en tydlig påminnelse om att det var högre kvalitet på den privatekonomiska journalistiken förr. Då syntes denna typ av nyheter mycket oftare på löpsedlarna, då hade flera svenska dagstidningar bilagor varje vecka med ekonomiska tips. Men vad beror det på att kvaliteten försämrats? Jag ser fyra fördelar på 1980- och 90-talen, som hänger ihop:
1. Människor behövde tidningar för de hade främst traditionella media som informationskälla. Internet och Google fanns inte. Idag är det lätt att få information och tips utan att betala något. Vi svenskar är duktiga på engelska och kan hitta tips även från USA och resten av världen, bloggare och sociala media levererar mer än någon hinner läsa. Det kan vara svårt att avgöra vad som är dold reklam, men ”Gratis är gott”.
2. Tidningarna var mer lönsamma och journalister hade inte lika dåligt betalt jämfört med andra yrkesgrupper som de har idag. Det förklarar att Anders Andersson har få lika kunniga och ambitiösa efterföljare, de som är duktiga på att räkna väljer snart andra jobb. Samtidigt är ekonomi abstrakt och kräver mycket kunskap, vilket gör att erfarenhet är extra viktig för att skriva bra om just privatekonomi.
3. Verkligheten var enklare på 1980-talet, idag är utbudet av sparprodukter mycket större och mer komplext. Då var det främst skattereglerna som avgjorde vad som gav hög avkastning netto, men efter valutaavregleringen 1989 och skattereformerna de följande femton åren har det blivit svårare att peka ut självklara genvägar till en bättre privatekonomi.
4. Levnadsstandarden var lägre då och stora privata förmögenheter var mycket mer ovanliga. Börsuppgången de senaste 30 åren tillsammans med brant stigande bostadspriser har gjort att en stor del av svenska folket har gott om pengar idag, så mycket finns redan hos banken att folk inte behöver ägna tid åt att leta tips hur de kan klara sin ekonomi.
Totalt sett gör detta att färre människor väljer att leta upp källor som Anders Andersson. Och framför allt är det färre som betalar för privatekonomisk journalistik.
Vilken är den mest grundläggande orsaken? Jag tror att den avgörande förändringen är att verkligheten har blivit mer komplex, vi tvingas göra fler privatekonomiska val, så det har blivit svårare för en journalist att ha koll på alla delar av privatekonomin och hur de hänger ihop. När tidningarna flydde dessa svårigheter och drog ned på bevakningen startade en negativ spiral. Dessutom har de människor i Sverige som i första hand har gott om pengar, de mellan 50 och 80 år gamla, tack vare lång erfarenhet redan en hel del kunskap om att fatta ekonomiska beslut och de upptäcker därför lättare om journalister levererar artiklar med dålig kvalitet.
Du måste själv betala
Men kanske bedrar snålheten visheten? Problemet med att färre betalar för tidningar som rapporterar om privatekonomi är att främst den journalistik som lockar stora mängder annonser blir kvar. Därför finns det till exempel fortfarande bilagor och tidningar om bilar, eftersom det är en bransch som lägger mycket pengar på olika sätt att stärka sina varumärken. Men artiklar som handlar om motsatsen, att spara pengar genom att inte köpa varor och tjänster, de riskerar att inte bli skrivna eller få färre läsare.
Som jag skrivit om förr (till exempel i ”Aktiespararna förlorar på sin snålhet”, länk ovan till höger) ökar sannolikheten rejält att människor som själva betalar rådgivaren får oberoende tips av hög kvalitet. Visst finns det gratis källor, Morningstar till exempel, men de kommer aldrig att ge heltäckande bevakning av alla delar av privatekonomin. Du måste själv betala för att journalisten ska stå på din sida.
Den bredaste och mest grundläggande privatekonomiska tidningen i Sverige är Råd & Rön. Tio nummer plus tillgång till alla tester via sajten kostar bara 475 kronor per år. Jag tycker det verkar rimligt att de flesta svenskar lätt skulle tjäna igen den kostnaden tack vare de många typer av tips som tidningen ger.
Xböcker Xmedia
