I början av den här veckan delade Morningstar ut nio priser till fonder som säljs i Sverige och deras fondbolag (se ”Vinnarna i Morningstar Fund Awards 2019”). Då är fokus på de förvaltare som har lyckats bäst, även om syftet även är att höja kvalitet på fondförvaltningen mer generellt, på samma sätt som andra typer av tävlingar och betyg gör att hela grupper anstränger sig mer.
Även piska
Men förbättringar kan uppmuntras med både morot och piska. Ett annat sätt att få fondförvaltare att göra ett bättre jobb är att peka ut och varna för de som har lyckats allra sämst, så att motivationen att undvika misslyckanden stärks. Visst kan detta verka taskigt, men fondförvaltare är normalt högavlönade och borde tåla kritik.
Inspiration att flytta fokus till de sämsta förvaltarna fick jag från den lista med ”skitfonder” som Småspararguiden publicerar. Vilka är ”skitbolagen” som har lyckats allra sämst enligt logiken i våra Fund Awards? Svaret hittade jag direkt i vårt datorprogram Morningstar Awards Manager. Det laddar in all data om de fonder om säljs i Sverige och rangordnar deras prestationer, enligt de regler som gäller för vår utmärkelse.
Dock kan det bli orättvist att peka ut enskilda fonder som misslyckats jämfört med sina kategorier, eftersom fondkategorierna ofta innehåller udda fonder som inte riktigt passar in och bidrar till att fondbetygen inte beror på enbart skicklighet utan även till stor del på slumpen. Snittbetygen säger mer om kvaliteten på förvaltningen, särskilt när fondföretagen har många fonder.
Därför publicerar jag enbart namnen på de tre fondföretag som hamnar i botten på listorna för var och ett av våra tre sammanfattande Fund House Awards. Beräkningen baseras på riskjusterad avkastning jämfört med övriga fonder i samma kategori under perioden 2014-2018 och tabellen nedan visar resultatet:
Förlorare, Fund Awards 2019 | |
Typ av fonder | Lägst snitt %-rank i kategori, 5-årig riskjusterad avkastning (MRAR) |
Aktiefonder | East Capital, Legg Mason, Navigera (Max Matthiessen) |
Räntefonder | Carnegie, Länsförsäkringar, Swedbank |
Alla typer av fonder | Aberdeen Standard, Aviva, Franklin Templeton |
Aktiefonderna med sämst snittresultat de senaste 5 åren bland svenska fondbolag finns hos East Capital och Navigera (Max Matthiessens fondbolag). I utvärderingen av räntefonder ingår enbart svenska fondbolag, eftersom enbart de har tillräckligt många räntefonder med innehav i svenska kronor, och i botten på den listan finns Carnegie, Länsförsäkringar och Swedbank Robur. När snittet räknas ut för alla typer av fonder är det enbart utländska fondföretag som har sämst snittplacering, vilket visar att Sverige ändå har en hyfsat hög lägstanivå.
Ett starkt argument för att fokusera på att varna för de fonder som misslyckas är att de utvärderingar som gjort av fondbetyg brukar visa att de lägsta fondbetygen är bättre på att spå framtiden. Förklaringen är rimligen att riktigt dåliga resultat ofta beror på höga avgifter, en nackdel som normalt är permanent.
Lika viktigt är dock att minnas att det finns sätt för fondbolagen att påverka vilket intryck deras utbud av fonder ger. Det vanligaste sättet är att fondbolagen tar död på fonder med dåliga resultat, så att de inte finns kvar i jämförelserna, vilket ger ett statistiskt problem som på engelska kallas ”survival bias”. Hur vanligt detta är varierar, vissa fondbolag tänker långsiktigt och gör väldigt små förändringar i sitt sortiment, andra byter ut ungefär en tredjedel av fonderna per år.
Ett sätt att hantera detta är att använda ett nyckeltal som heter ”success ratio”, som visar hur stor andel av ett fondbolags fonder som har överträffat genomsnittet i sina kategorier, bland de fonder som fanns vid periodens början. Även nedlagda fonder ingår därmed i beräkningen och räknas som misslyckade. Visst finns det andra anledningar än dåliga resultat till att fonder läggs ned, till exempel att fondbolag blir uppköpta. Men det är ändå troligt att om en förvaltning har varit väldigt framgångsrik så har den lockat stora mängder investerare, vilket gör att fonden lever vidare.
Varningssignal
Dessutom kan utländska fondföretag välja att bara marknadsföra ett urval av sina fonder i Sverige, och genom att varje år ändra sortimentet och sortera bort de fonder som haft dåliga historiska resultat kan de ganska enkelt skapa ett intryck att deras fonder generellt är framgångsrika.
Detta betyder att de fondföretag som är med i tabellen ovan kanske inte är de som skulle vara allra sämst om beräkningen istället baserades på ”success ratio” eller var inklusive de fonder som inte säljs i Sverige. Men det är ändå en varningssignal när ett fondföretag generellt har lyckats sämre än sina konkurrenter.
Xfondbetyg Xköptips