När återstående spartid krymper vill många fondsparare minska risktagandet för att säkra delar av de senaste årens höga avkastning i aktiefonder. Huvudalternativet är räntesparande, men sedan 2015 har Riksbanken tvingat ned räntan på bankernas sparkonton till noll. Därför har intresset ökat brant för ett mellanting mellan aktier och ett riskfritt bankkonto: företagsobligationer.
Avkastningen 2018 från företagsobligationsfonder blev dock den sämsta på tio år, i snitt föll de 0,6 procent. Därmed försvann de tidigare förväntningarna, som baserats på värdeökningen de föregående två åren på i snitt drygt 2 procent per år.
Fjärde kvartalet
Men mer än hela förra årets värdeminskning skedde fjärde kvartalet, då företagsobligationsfonderna i snitt backade 0,9 procent. Förlorare var Nordic Cross Credit Edge som sjönk 3,3 procent.
Aktiefonderna backade samtidigt i snitt 12 procent. Sämst bland de svenskregistrerade var Proxy Petroleum Energy och SEB Nordamerika Småbolag som båda rasade 27 procent. Bara 5 av 350 aktiefonder steg i värde fjärde kvartalet.
Reaktionen blev i båda grupperna tydlig. Aktiefonderna fick utflöden på 35 miljarder kronor netto fjärde kvartalet (exklusive tvångssparandet via PPM), 2 procent av sparkapitalet togs ut. Företagsobligationsfonderna fick utflöden på 6,6 miljarder netto årets sista två månader, 5 procent av sparkapitalet.
Fast varför lämnade större andel företagsobligationer? Det kan verka förvånande att utflödet där i procent var mer än dubbelt så stort, men det beror troligen främst på att dessa kunder är mer aktiva. Företag är den största kundgruppen med pengar i långa räntefonder och näst störst är de förvaltarregistrerade, visar kvartalsstatistiken från Fondbolagens Förening. Båda grupperna har en större andel aktiva sparare.
Är toppen därmed passerad för företagsobligationer? Det tycker nog många är en mer väsentlig fråga att försöka svara på. Under de första sex veckorna av 2019 har de återhämtat sig och i snitt stigit 0,6 procent. Precis som för aktiefonder är det mesta av nedgången under fjärde kvartalet återhämtad. Osäkerheten verkar dock finna kvar och tvära svängningar ger dålig trygghet, eftersom de kan upprepas igen åt båda hållen.
Kolla räntefondernas yield
Bäst information om vilken förväntad värdeökning som företagsobligationsfonder ger framöver är deras ”yield to maturity”, som är den årsränta som dagens innehav skulle ge om fonden behåller dem löptiden ut och slipper kreditförluster, netto efter fondens avgifter. Bara några få svenska fondbolag rapporterar räntefondernas yield till Morningstar, men internt och i diskussioner med professionella investerare är yield ett centralt begrepp.
Högre yield betyder samtidigt högre risk för kreditförluster, så facit vid en utvärdering om några år kanske blir att lagom är bäst. Men det beror på konjunkturen och hur många av dagens låntagare som får allvarliga problem, vilket är svårt att förutsäga.
Nästa fråga är hur kommande räntehöjningar skulle påverka. Förr eller senare verkar det troligt att inflationen i Sverige stiger, vilket skulle ge högre räntor och därmed lägre marknadsvärde hos obligationer med fast ränta. Fast för långsiktiga investerare är nackdelen tillfällig, de högre räntorna betyder brantare värdeökning för de som behåller obligationerna. Dessutom är det vanligt att just företagsobligationer är ”floating rate notes” (FRN) och ändrar ränta var tredje månad.
I mitt eget PPM-sparande har jag två företagsobligationsfonder. Spiltan Räntefond Sverige tar mindre risk och steg i värde även under 2018, vilket har gjort den väldigt populär. Simplicity Global Corporate Bond tar betydligt högre risk och sprider placeringarna i fler länder, vilket gav hög avkastning fram till för ett år sedan och en utmärkelse då i Morningstars Fund Awards.
När konkurser hotar
Risken att verkligen förlora pengar på företagsobligationer finns förstås, om något negativ chock gör att konkurser plötsligt hotar, då kan värdeminskningen bli stor och fonderna kan få problem att få loss pengar till de som vill sälja fondandelar. Kruxet med att se fjärde kvartalet 2018 som ett test av risktagandet är att det då egentligen inte hände något dramatiskt i den reala ekonomin som motiverade att aktiekurserna backade, tvärtom är vi nära toppen av högkojunkturen.
Alltså hade investerarna inte någon anledning i höstas att även fly företagsobligationer, tvärtom såg kanske många dessa som ett bättre alternativ än aktier för att minska risktagandet men ändå behålla chans att få positiv avkastning. Det verkliga testet kommer när något händer som får placerarna att tvivla på att utgivarna av företagsobligationer kommer att kunna betala sina skulder, men hur många år det dröjer till den händelsen och hur allvarlig den blir vet vi tyvärr inte.
Xrisk Xspartid
