Tävlingar som utser årets bästa fonder baserat på deras riskjusterade avkastning har funnits i Sverige mer än 20 år. Syftet är dels att sprida positiva nyheter och uppmärksamma de förvaltare som gjort mest nytta för sina kunder, dels att hjälpa fondsparare att hitta fonder med framgångsrik aktiv förvaltning.
Men igår lämnade Fondmarknaden den logiken. Deras pressmeddelandet har rubriken ”Bästa fonderna 2018 nu utsedda!” och även resten av texten ger vid en hastig genomläsning intrycket att denna tävling fortsätter den gamla traditionen. Fast förvånande nog har nästan bara svenska förvaltare vunnit. Enda undantaget är Fidelity.
Och pressmeddelandet påstår att alla vinnarfonderna ligger i framkant inom hållbara investeringar: ”Nytt för i år är att årets vinnare, utöver utomordentlig riskjusterad avkastning, även har visat prov på ett framstående arbete inom hållbarhet.”
Årets Hållbarhetsfond
Korrekt är snarare att utmärkelsen går till hållbarhetsfonden med bäst resultat i var och en av Fondmarknadens tio kategorier. Övriga fonder med vanlig förvaltning (det normala utomlands) kan omöjligt vinna. Från scenen på Nalen i Stockholm igår berättade VD Mikael Tjäder nämligen att de bestämt sig för att från och med i år kräva att fonderna har ett aktivt hållbarhetsarbete, som om jag förstod honom rätt måste innehålla både uteslutning av företag i vissa branscher och hållbarhetsanalys av fondernas innehav.
Det intrycket ger inte pressmeddelandet, där står att Fondmarknaden har ”i år arbetat in ett hållbarhetskriterium som vägts in i beslutet när vinnarna tagits fram.”
Skillnaden blir nog vilseledande för många läsare. Korrekt verkar vara att Fondmarknaden har slutat med den gamla utmärkelsen som alla fonder hade chans att vinna. Istället har de börjat dela ut diplom som borde ha rubriken ”Årets Hållbarhetsfonder”. De har i smyg lanserat är ett helt nytt pris, men med samma namn som det gamla.
Vilka är allra bäst?
Fast människor fortsätter att vara intresserade av vilka förvaltare som har presterat allra bäst riskjusterad avkastning. Därför är det fel att utesluta majoriteten fonder bara för att de inte har en separat formell process för att utvärdera just hållbarhet, särskilt eftersom det inte finns någon motsättning mellan hög avkastning och hållbarhet (mer om det i ”Alla fonder vill äga lönsam hållbarhet”, länk ovan till höger).
Ett bättre alternativ vore att dela ut två utmärkelser i varje kategori, ett till den bästa fonden totalt, ett till den bästa hållbarhetsfonden. Ett annat alternativ är att Fondmarknaden döper om tävlingen med nuvarande metodik till ”Årets hållbarhetsfond” – det skulle åtminstone vara ärligt och därmed hållbart. Fast nog tycker de flesta fondsparare att huvudsyftet med fonder är att ge hög avkastning, vilket betyder att denna typ av tävlingar ska fokusera på att försöka peka ut de allra bästa förvaltarna.
Vad är ”hållbart”?
Slutligen finns dock ett svårlöst metodproblem, nämligen att det saknas lagregler eller en branschöverenskommelse som talar om exakt var gränsen går mellan fonder som förvaltas ”hållbart” och vanliga aktivt förvaltade fond, de ”ohållbara”. Och Fondmarknaden undviker att tala om hur mycket ”hållbar” förvaltningen måste vara för att bli godkänd.
Här i Sverige har regering och riksdag bestämt nya krav att alla fonder måste informera om hur de hanterar hållbarhetsfrågor. Men mer information i sig gör inte sparandet mer hållbart, mätt som hur det påverkar koldioxidutsläpp, miljön mer generellt, eller hur troligt det är att börsföretagen lyckas att hantera alla risker inom ESG (miljö, människor och företagsstyrning). Fast tyvärr är Fondmarknaden ännu sämre, de redovisar inte alls vad de menar med att en fond har ”ett framstående arbete inom hållbarhet”.
Xavkastning Xfondbetyg Xhållbarhet
