De senaste åren har intresset ökat för Morningstars kategorier och fondbetyg, eftersom många fondbolag och mellanhänder använder dem i sin interna utvärderingar. Men syftet med kategorierna är oförändrat att hjälpa investerare att hitta fonder och att underlätta jämförelser, vilket gör det viktigt att hålla ned antalet kategorier.
Fondkategorierna är gemensamma i hela Europa och en stor del av Asien, vilket ger fler fonder att jämföra med. Men det skärper kravet att hålla ned antalet kategorier, så att investerare klarar att hitta de fondtyper som passar deras behov. I Europa finns över 37.000 fonder, så även med 370 kategorier skulle de i snitt behöva innehålla 100 fonder. Ytterligare en orsak till att kategorierna behöver vara stora är att jämförelser som Morningstar Rating behöver minst 20 fonder med tre års historik för att fungera bra. Ett tydligt exempel är att den nya indelningen av Sverigefonder i våras (se "Kategorier räcker inte för rättvis jämförelse", länk ovan till höger).
Fler gränsfall
Fonder med udda inriktning eller med förvaltare som valt extrema strategier kan alltså inte få helt egna kategorier, utan placeras där de passar in bäst. Ett alternativ vore att flytta fler udda fonder i kategorin "Övrigt", vilket skulle göra att de fonder som är kvar i vanliga kategorier blir mer homogena. Fondförvaltare skulle nog ofta föredra denna lösning efter som de vill undvika att drabbas av orättvisa jämförelser och att få en låg Morningstar Rating som beror på att deras fond inte riktigt passar in i gruppen. Men nackdelen med att placera fler fonder i "Övrigt" är att det då skulle bli svårare för investerare att hitta dem.
Ibland dominerar de udda fonderna en kategori och då publiceras inte Morningstar Rating och liknande jämförelser. Arbetet med att hitta den indelning som gör störst nytta för investerarna har de senaste åren blivit svårare, vilket bland annat beror på att fler fondbolag försöker skapa gränsfall som har större chans att tjänar på kategoriseringen (mer om detta i "Fler trix gör fonderna svårare att jämföra").
Risknivån avgör kategori
För att göra kategoriseringen rättvis har Morningstar ett team i Kina som har hand om kategoriseringen globalt. Specialiseringen ger ökad kompetens och enhetliga bedömningar i de fall där två alternativ vore möjliga.
Ett exempel är en branschfond som investerar globalt i energibolag. Enligt de definitioner som gäller för kategorierna passar den in i kategorin "Global, mix bolag", men också i kategorin "Branschfond, energi". Samtidigt finns det dels många andra aktiefonder som placerar globalt i alla branscher och dels mer specialiserade energifonder som enbart investerar i en världsdel.
Ett annat exempel är räntefonder som köper räntepapper i svenska kronor med löptid på maximalt 12 månader och försöker nå högre avkastning genom att låna ut till företag. De passar in både i kategorin "Ränte SEK Penningmarknad" och i "Ränte SEK obligationer, företag". Samtidigt finns det dels andra räntefonder som också håller kort löptid men avstår från att ta kreditrisk, dels andra räntefonder som tar kreditrisk men även köper obligationer som ger mer ränterisk genom att räntorna är fasta under flera år.
Morningstar har då valt att prioritera den kategorisering som bäst hjälper investerare att se fondernas risknivå. Energifonden som fokuserar på en bransch ger betydligt större risktagande än en globalfond som placerar i alla branscher, så den blir kategoriserad som branschfond trots att den investerar globalt. Och en räntefond som i första hand köper företagsobligationer ger investeraren större risktagande än en penningmarknadsfond med främst riskfria papper, så den hamnar i samma kategori som andra företagsobligationsfonder.
Xfondbetyg Xfondkategorier
