För 20 år sedan fanns nästan ingen utomstående analys av fonder och fondsparande i Sverige. Men då växte intresset och hösten 1993 var jag ansvarig när Affärsvärlden som första svenska tidning började ge fondbetyg.
Flera andra tidningar följde efter och startade egna fondbetyg under de närmast följande åren. Citygate, ett gemensamt bolag för de stora dagstidningarna utanför Stockholm, startade 1998 Morningstar i Sverige. Kulmen för information om fonder i svenska media kom i samband med det första PPM-valet hösten 2000. Men därefter föll intresset i media brant och har fortsatt ned.
Fondproffs
Istället har den kritiska granskningen av fonder allt mer tagits över av specialiserade företag. Själv såg jag den nya trenden ganska tidigt och bytte jobb till att bli analyschef på Morningstar. Sedan dess har vi och andra nischaktörer allt mer tagit över ansvaret att granska fondbranschen.
På 1980-talet var det bäst att köpa egna aktier. På 90-talet började vi spara i fonder. Efter år 2000 argumenterade många för att sätta alla pengar i en enda fond med bestämd risknivå, en generationsfond eller fond-i-fond. De senaste åren har nästa nivå vuxit sig stark, rådgivare som mot en extra avgift sköter dina fondbyten.
En slutlig bekräftelse på skiftet kom i maj i år då Citygate sålde återstående 70 procent av svenska Morningstar till amerikanska Morningstar. Ingen svensk tidning har längre egna fondbetyg.
En fördel av att fondproffs tagit över är att fondsparare idag kan hitta mycket mer detaljerad information och jämförelser med högre kvalitet. Men de finns inte i tidningarna.
Journalister upprepar fortfarande eviga sanningar, till exempel att globalfonder ger bra riskspridning och att blandfonder ger lägre risk. Fast idag är det nya grupper av fondproffs som ger konkreta tips om vilka enskilda fonder du ska välja. Morningstar sätter fondbetyg, handelsplatser som Avanza och Nordnet pekar ut bra fonder och allt fler rådgivningsföretag tar extra betalt för att uppdatera fondvalen.
Mer om bilar
Jämför det med tidningarnas innehåll om bilar. Det finns gott om specialiserade biltidningar och våra stora dagstidningar skriver regelbundet om nya bilmodeller, inklusive test för att hjälpa läsarna att välja. Varför har journalisterna blivit sämre på att hjälpa svenska folket välja rätt fond?
En skillnad är mängden annonser. Bilbranschen köper fortfarande mycket reklam. När nya fonder lanseras syns det däremot sällan i media.
En annan förklaring är kanske att det är svårare att spå framtiden för fondförvaltare, än att gissa andrahandsvärde och reparationskostnader för nya bilar. Behovet är större av avancerade analysverktyg som Morningstar Direct.
Fast kanske är den avgörande skillnaden att läsarnas intresse är större för bilar. Många tycker det är kul och spännande att samla information när de ska byta bil, medan de allra flesta tycker att fondval är svårt och tråkigt.
Ändå är verkligheten densamma som på 80-talet och 90-talet. När ett sparande pågår i många år – särskilt pensionssparande – så går det att sänka totalkostnaden rejält genom att skaffa lite egen kunskap. Undvik dyra specialister och gör själv ett intelligent fondval.
[skrevs 2013-09-12 till annonsbilaga från Smart Media i Dagens Industri]
